På fotbollsäventyr i ett regnigt Sverige

Regnet öser ned. På Drottninggatan skyndar stadsflanörerna in under tak. Synen av tre färgade män i 20-årsåldern, alla i pösiga kläder och småhuttrandes, bryter bilden av vardagslunken i Norrköping city.
- Det är en väldigt stor skillnad jämfört med Kenya. Det går inte att jämföra, säger Valdo Nyabaro men gör ett ändå med ett försök med hjälp av händerna.
Den ena handflatan lägger han på bordet och placerar den andra en bit över huvudet. Handen på bordet symboliserar Kenya.
- Kenya är fattigt. Att ha mat på bordet är ingen självklarhet, det behöver man knappast oroa sig för här, säger han i nästa andetag.
Sunday Ondindia och John Barasa gör inget som visar att de håller med sin landsmans uttalande. Deras tystnad och blick är talande nog.
Via agenten Anders Ljunggren har trions fotbollskarriärer tagit dem på ett äventyr de inte hade en aning om vad som väntade innan de kom till Sverige.
I alla fall inte Sunday och John.
- Det enda jag visste om Sverige var det jag hade sett på TV. Och det var mest fotbollsbilder, säger Barasa.
- Sverige är ett fantastiskt land, fyller Sunday i.
Valdo, med meriter från proffsspel i norska Start, pratar bäst svenska. Sunday och John sätter sig bakom skolbänken ett par gånger i veckan för plugga det svåra främmande språket.
- Oh, it is a tough language. Inte alls vad jag är van vid, säger Barasa med ett skratt.

<b>Saknar familjen</b>
Från swahili och engelska till svenska är steget långt.
Sunday är den som pratar minst av trion. Första gången han öpnnar munnen, med undantag för att smaka på sin läsk, är när han berättar hur han bearbetar sin hemlängtan.
- Visst saknar jag min familj. Men då är det skönt att vi har varandra och kan prata swahiliska, säger Sunday.
- Att komma hit kändes om en härlig utmaning. Tyvärr har det inte gått så bra för laget. Det är mer fysisk fotboll här och spelarna är mer individualistiska. Jag är van att man passar bollen mer, säger Barasa.
Hans Sylvia har startat säsongen med en poäng på fem matcher och befinner sig föjdaktligen i botten av serien.
Sleipner är raka motsatsen - nio av nio poäng och delad serieledning.
- Vi känns mer koncentrerade än förra året och har tränat bra, förklarar Valdo den fina öppningen.
Alla sitter på kontrakt som sträcker sig året ut. Men ingen ställer sig främmande till att stanna i Sverige efter säsongen.
- Målet är att spela så högt upp som möjligt, säger John och får två instämande, nickande huvuden till respons.
Mellan fotbollsträningar och matcher umgås de tre tillsammans, går på bio och lyssnar på musik.
- Reggae och hip-hop, klargör Valdo.
De tunga beatsen och rytmerna har han tagit med sig ut på fotbollsplanen i början av serien. Hans mittfältsspel har lyft Sleipner och Sundays dribblingsnummer och touch på bollen imponerar.
- Jag tror att vi kommer att få se mer spelare från Afrika i Skandinavien i framtiden. Det finns en enorm talang bland en mängd spelare. Det kommer att bli en rejäl boom, tror John Barasa.
Sleipner och Sylvia har redan insett en del av potentialen.

Information till våra läsare

På fotbollsäventyr i ett regnigt Sverige