Lars Erlandh Idrottshjälpen
Idrottshjälpen är ett projekt inom stiftelsen Aktiv Skola som har sitt säte i Örebro. Projektet är ett av få i landet där man som privatperson kan söka ekonomisk hjälp för att ha råd att idrotta.
Idén bygger på att sponsorer bidrar med pengar som föreningar, lag och familjer sedan kan ansöka om. Projektet startades under våren 2021.
Under de här två åren har man hjälpt över 450 barn och ungdomar, runt om i hela Sverige – så även i Östergötland. Man uppger att man totalt har delat ut ett par hundratusen kronor per år spritt över hela Sverige och över olika idrotter.
– Att ridsport och ishockey är dyra sporter visste alla redan. Men nu ser vi att många även söker för "billiga" sporter som fotboll. Medlemsavgifter, spelaravgifter, cupavgifter, fotbollsskor... Om alla i laget köper den nya overallen vill du också ha en. Det drar iväg fort ekonomiskt. Det finns inga billiga sporter kvar längre, säger Lars Erlandh.
Dubbelt så många östgötar vände sig till Idrottshjälpen under 2022 jämfört med 2021. Ökningen är dock från blygsamma nivåer. Men det faktumet målar ändå upp en bild av situationen. Ansökningarna från Östergötland gäller främst fotboll, ridsport, actionsport, innebandy och ishockey.
Riksidrottsförbundet släppte i vintras ny statistik för över 3 000 bostadsområden i Sverige. Här är det tydligt att barn i resurssvaga bostadsområden idrottar allt mindre. Den här bilden bekräftas av många av ansökningarna till Idrottshjälpen.
Ansökningarna kommer ofta från utsatta områden i städer som Örebro och Norrköping. Och det finns ett mönster att de som redan har det tufft drabbas hårdast när kostnaderna för att idrotta ökar.
– Vi har ett konstant söktryck. Mat, bränsle el... Allt blir bara dyrare och dyrare i samhället just nu. En styrka i vår satsning är att vi försöker vara så noggranna vi kan när vi prioriterar bland ansökningarna. Jag är ganska säker på att vi till stor del prickar rätt och når de som mest behöver det, säger Lars Erlandh.
Enligt Rädda Barnen bor 186 000 barn i Sverige i en familj med låg inkomststandard. Enligt VHO ska ett barn vara fysiskt aktiv i minst 60 minuter om dagen. Bara 20 procent av alla barn kommer upp i den nivån, enligt organisationen Generation Pep. Folkhälsomyndigheten uppger att barn är stillasittande i 70 procent av sin vakna tid.
Det här är siffror som målar upp en dyster bild.
– Vi blev bekymrade för att så många snackar men så få gör något. Därför startade vi det här, säger Lars Erlandh.
Att idrotten fungerar som en viktig motpart till kriminalitet och ohälsa bland ungdomar är allmänt känt. lars Erlandh ser varje satsad krona som en investering för framtiden.
– Det är bättre att lägga en liten summa så att en tolvårig kille kan idrotta nu i stället för att betala massor om tio år om killen hamnar i fängelse. Ett samhälle tjänar så mycket på att stötta idrottsrörelsen. Hur mycket är svårt att omsätta till pengar på sista raden, säger han.
Därför driver Aktiv skola även förslaget om ett KID-avdrag (Kultur- och idrottsavdrag). Avdraget bygger på samma modell som RUT- och ROT-avdragen. Här ska föräldrar få hjälp med fakturor från barnens idrottande. Ju lägre hushållsinkomst, desto större avdrag ska man kunna göra.