Förutsättningarna för gårdagens drabbning på Parken var egentligen enkla; IFK var tvunget att vinna för att ha någon liten chans att klara kontraktet i allsvenskan. Efter drygt 300 dagar utan seger på Idrottsparken var oddsen inte speciellt goda.
Gefle, med bara en bortaseger på hela säsongen, är ändå ett lag som IFK bara ska besegra hemma. Dessutom ett lag utan skyttekung Johan Oremo (i Djurgården numera).
Fast å andra sidan, det har vi sagt mot Trelleborg, GIF Sundsvall och Örebro SK också.
Och det har bara blivit två poäng. Totalt.
I går gick ändå IFK ut med en 100-procentig inställning. Mats Jingblad hade äntligen förskaffat lite tyngd i anfallet, genom att plocka upp tunge (90 kg) mittbacken Thomas Magnusson på topp.
I gårdagens Folkblad sa visserligen Thomas om sin nya roll:
– Räkna inte med något sambalir!
Nej, det gjorde vi inte heller. Men Thomas visade ändå upp ett register som gör att han får fortsätta på topp även i kommande matcher. I alla fall på söndag nere i Trelleborg, Vångavallen är ju dessutom hans gamla hemmabana.
Thomas gjorde stor succé, jobbade och slet och var framförallt delaktig i båda IFK-målen. Det första nicktouchade han till Daniel Bamberg som iskallt sköt 1-0. Och vid det andra nickade han ned bollen till Kevin Amuneke som fick på årets drömträff på Idrottsparken.
Kvällen på Parken blev tyvärr bara rolig en halvtimma. För därefter trädde domare Håkan Jonasson in i handlingen. Han ger Felix Magro ett gult kort när denne ligger utanför planen, knockad i en duell och med spräckt ögonbryn.
Vad jag kan om fotbollsregler så kan den som får en varning eller liknande också få vetskap om detta. Håkan viftar med sitt kort medan Felix ligger utslagen med Mikael ”Gädda” Hansson (sjukgymnasten) över sig.
När stackars Felix några minuter senare, sedan ögonbrynet sytts ihop, får sin andra varning (helt rätt) ja då ser han helt chockad ut när Jonasson även halar upp det röda kortet.
Det fanns så oerhört många hjältar i IFK den här kvällen. Thomas Magnusson är redan nämnd, Rickard Spong, som jag bara älskar mer och mer, var en annan. Daniel Bamberg var magnifik första halvlek, något tamare i andra och Eirik Dybendal gjorde sin bästa insats i år. Precis som Kevin Amuneke som var oerhört värdefull i blötan den här kvällen.
Försvaret, med nye serben Djordje Mrdjanin som mittback, utsattes för några riktigt svåra saker men klarade sig bra.
Det snackades om ”sexpoängsmatch” innan gårdagens drabbning. Det var mer än så. Nu är IFK helt plötsligt bara fyra poäng bakom Gefle och Ljungskile.
Känner ni flåset?
Till sist: Såg ett annat svenskt fotbollslag som uppträdde med hjärta i går. De svenska OS-damerna visade äntligen klass och det ska bli kul att se laget spela kvartsfinal mot Tyskland på fredag.