75-åriga Björnen blickar framåt

Men likväl är det en historisk förening som jubilerar. 1926 var startåret.
- Vad vi fått fram så fanns det först bara tyngdlyftning på programmet i början. Sedan började man med brottningen på Skolgatan, berättar Bengt Castenfall.
Först och störst blev förstås Ivar Johansson. Redan 1932 åkte han över till Los Angeles där han på bara ett dygn vann - två guld. Först i fristilens mellanvikt och sedan i welter i grekisk-romersk stil. Detta genom att sätta sig i bastun och plocka bort 4,6 kg.
Ivar var sedan med även 1936 i Berlin där han plockade hem guldet i mellanvikt, grekisk-romersk stil.

Guld även för Olle
Olle Anderberg blev näste store brottare i Björnens dress. Olle tog silver i London 1948 sedan han förlorat finalen i fjädervikt mot turken Oktav. Olle fick dock sin revansch när han vann lättvikts-guldet 1952 i Helsingfors där han besegrade Evans, USA i finalen.
Därefter har väl inte framgångarna varit av samma dignitet, men Tapio Hiltunens SM-guld på hemmaplan 1984 gav stora rubriker.
Även på ungdomssidan har det blivit en del SM-medaljer genom åren.
- Redan 1947 fick vi vår nuvarande lokal på Dagsbergsfältet, en lokal som jag nu hoppas vi snart ska lämna. Jag jobbar hårt för att vi ska kunna flytta upp till Himmelstalundsbadet efter nyår, lokalerna på Dagsbergsfältet är otjänliga, säger Bengt Castenfall.
Norrköping har i dag två brottarklubbar, Björnen och Högalund. Men i framtiden ser Bengt ingen annan råd än att man går samman.
- Finns ingen annan möjlighet. Det är svårt både med ledare och lokaler redan nu.
Redan i dag jobbar klubbarna under namnet Team Norrköping när det handlar om seriebrottning.
- Seriebrottningen är tyvärr inte speciellt het i dag. I mitten av 70-talet när vi var uppe i Elitserien var det dock väldigt roliga matcher. Vi mötte bl a Arboga, Ballingslöv, Västerås och Lidköping, brottades jämnt i fristil men fick storstryk i grekisk romersk stil, vilken aldrig riktigt varit vår melodi.

Bengt med sedan 1957
Bengt Castenfall har varit med i brottningsklubben sedan 1957.
- Min svåger Karl-Axel Johansson lurade in mig i klubben, så redan 1958 gick jag upp på mattan för första gången.
För tre år sedan valdes han till ordförande och tog över klubben efter legendariske Björn "Lillen" Björkdahl, som avled i cancer.
- "Lillen" jobbade ju oerhört i föreningen. Framför allt var ungdomsbrottningen och då satsningen ute i Navestad hans verk.
En annan person som betytt mycket för Björnens överlevnad är Bosse Söderbäck. Även han ordförande under flera år.
- Sedan finns det ju massor av andra ledare. Tittar man på de som lägger ner väldigt mycket tid i dag är det framförallt allt-i-allon Allan Nautras, sekreteraren Göran Svensson, ungdomstränaren Johnny Karlsson, Roland Lindén som har han om knatteverksamheten och så då Tapio Hiltunen som är seniortränare, berättar Bengt.
- Kul att Tapio ger tillbaka lite av det som klubben satsade på honom under 80-talet.

Framtiden är ljus
- År 2003 räknar vi med att ha ett par egna brottare som kan vara med och slåss om medaljerna igen. Jag tänker framförallt på Dennis Brandström som är ytterst lovande. Därför har vi faktiskt sökt stora SM till Norrköping just år 2003, men ännu inte fått något svar, avslöjar Bengt.

? Framtiden för brottningssporten i Sverige, Bengt?
- Ganska ljus. Sporten får dock mest uppmärksamhet i media när det handlar om OS eller VM. Vad vi behöver göra i framtiden är bl a att komma ut i skolorna för att bredda sporten. Men som det ser ut i dag kan vi inte bjuda in ungdomarna till våra lokaler på Dagsbergsfältet utan det måste bli en flytt.
Efter nyår hoppas alltså Bengt att man ska ha hittat ett nytt ställe att utöva sin sport i.
Men först ska man fira klubbens 75-åriga tillvaro med sedvanlig medaljutdelning. På lördag. I Brunnssalongen.

Information till våra läsare

75-åriga Björnen blickar framåt