Idag tisdag röstar alla riksdagspartier utom Moderaterna och Sverigedemokraterna för en utökad anhöriginvandring. Sakpolitiskt är beslutet från riksdagsmajoriteten förvånande. För att uttrycka sig mer tydligt så är det ju det socialdemokratiska partiets deltagande i riksdagsmajoriteten som är det riktigt förvånande.
De övriga partierna – C, V, KD, L och MP spretar förvisso åt olika håll väldigt många andra frågor. Just när det kommer till invandring så är de dock mer eller mindre trädda på ett och samma snöre i sin vägran och oförmåga att inse volymens betydelse i invandringspolitiken.
Socialdemokraterna har däremot en helt annan och betydligt mer ansvarsfull historia i migrationsfrågorna. Bortsett från de senaste 15 åren, då M och S mer eller mindre har tävlat om att missköta politiken, så har de båda klassiskt statsbärande partierna vinnlagt sig om gott samarbete för Sveriges bästa.
Att S och M tidigare utgjorde ryggraden i den restriktivt reglerade invandringspolitiken var ett uttryck för att de ville och kunde göra på det viset. Socialdemokraterna var sig själva nog och behövde inte be något annat parti om lov. Tillsammans med M hade S majoritet i riksdagen i dessa frågor. Även Moderaterna var mer fria och obundna. Idag är det annorlunda. S har regeringsmakten tack vare avtal och överenskommelser med bland andra Centerpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier har tydligt varnat för att stödet för S är villkorat: Invandringen till Sverige ska öka. Dels genom ökad anhöriginvandring och dels genom att ett nytt skäl för att få uppehållstillstånd ska utredas.
Skulle S försöka ta sig ur detta genom en överenskommelse med M som med hjälp av SD skulle kunna röstas igenom i riksdagen; ja då kan Löfven titta i stjärnorna efter fortsatt regeringsmakt; i vart fall med hjälp av liberala stödpartier.
När små och udda partier får för mycket inflytande i maktnära frågor så blir det tyvärr ofta just så här. Breda folkliga uppfattningar och välbeforskade kunskaper får stryka på foten.
Justitieminister Morgan Johansson har i dagarna presenterat direktiven för en parlamentarisk utredning om delar av invandringspolitiken. Enligt Johansson är utredningens syfte att ge Sverige en långsiktigt ”hållbar” migrationspolitik genom att se till att Sverige inte avviker allt för mycket från övriga Europa. Vilket vi gör rejält. Sverige har till exempel ensamt tagit emot dubbelt så många asylsökande än vad de andra nordiska länderna gjort tillsammans. Detta är inte hållbart.
Och nu riskerar det att bli ännu mindre hållbart och ännu mer avvikande.
Ledare