Peter Granborn vd Scandbio

Debatt Varje häst producerar mellan åtta och tio ton gödsel per år. Det bidrar till övergödningen av både Östersjön och lokala vattendrag, om inte gödslet tas omhand på rätt sätt. Att inte använda gödslet i jordbruket är dessutom ett enormt resursslöseri. Hästgödsel kan minska jordbrukets beroende av konstgödsel, där framställningen av inte minst fosfor är problematisk ur ett hållbarhetsperspektiv.

I Östergötland finns det 2 800 stall eller ridanläggningar med cirka 15 500 hästar. De producerar omkring 140 000 ton gödsel per år. Att få in en större andel av gödslet i kretsloppet skulle vara en enorm miljövinst. Ett sätt att nå dit är att byta strömedlet i hästarnas boxar.

Ett vanligt strömedel är torvströ. Problemet med torv är att det är en ändlig resurs och torvbrytning förstör känsliga naturmiljöer. Andra traditionella strömedel som halm och kutterspån kräver längre mellanlagring innan jorden kan ta upp näringsämnena. Dessutom gör halm och kutterspån att gödslet blir mindre effektivt, på grund av att andelen strömedel ofta är högt.

Alla dessa nackdelar undviker man genom att i stället använda stallpellets. Det komposteras snabbare än exempelvis kutterspån, andelen strö i gödslet är mindre och den totala volymen blir mindre. Dessutom minskar transportbehovet till stallen, eftersom stallpellets tar mindre plats än till exempel spån- och torvbalar.

Stallpellets görs på restprodukter från den svenska skogsindustrin, en förnybar råvara. Det är lättarbetat och dammfritt, vilket ger en god arbetsmiljö för stallpersonal och bra stallmiljö för hästar.

Vi på Scandbio skulle gärna se ett större samarbete mellan Östergötlands stallägare och jordbrukare i gödselfrågan. Stallpellets är klimatsmart, minskar gödselmängden och är en del av omställningen till både en hållbar hästnäring och ett hållbart jordbruk.