Får man dö om man vill-men inte kan?

19 mars 2010 03:00

En kvinna i 30-årsåldern har skrivit ett brev till Socialstyrelsen. Hon lider av en obotlig sjukdom som har bundit henne till en respirator sedan sex års ålder. Hon skriver: "Så länge jag ännu har min kropp och min hjärna i behåll så vill jag avsluta mitt liv så länge det är värdigt. Vill varken lida eller ruttna bort, vilket det annars kommer att bli eftersom det endast är respiratorn som håller mig vid liv. Därför är det min uttryckliga önskan att respiratorn stängs av efter att jag har sövts."

 

Ledare
Socialstyrelsen har sagt nej till kvinnans önskemål. I går öppnade myndigheten emellertid för en "förutsättningslös" utredning om rättsläget.

 

n n Ur ett perspektiv är rättsläget glasklart. I Regeringsformen finns ett förbud mot varje form av påtvingat kroppsligt ingrepp som inte är särskilt medgivet i lag. Psykiskt friska vuxna människor kan inte tvångsvårdas i sjukvården. En patient har kort sagt rätt att vägra vård.

 

Socialstyrelsen motiverade sitt avslag på den obotligt sjuka kvinnans begäran med hänvisningar till förbudet mot aktiv dödshjälp. Att stänga av hennes respirator skulle vara just en sådan aktiv och förbjuden handling.

 

 

45 av Sveriges mest erfarna och framstående intensivvårdsläkare har en annan uppfattning. 10 mars 2009 publicerade de sig på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt. Deras artikel var ett inlägg i debatten om den intensivvårdsläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus som då häktats misstänkt för dråp. Läkaren hade beslutat att avsluta respiratorsbehandlingen för en svårt sjuk liten flicka.

 

Brännpunktartikeln har rubriken "Avbruten behandling är inte dödshjälp". Läkarna skriver: "Att fatta beslut om att avbryta livsuppehållande behandling av ohjälpligt sjuka patienter och att ge lugnande och smärtstillande läkemedel i livets slutskede, är helt förenligt med ett totalt avståndstagande från läkarassisterad aktiv dödshjälp. (-) Om förutsättningar för ett liv utanför intensivvården inte längre finns, är det inte etiskt försvarbart att fortsätta vården."

 

Läkarna stödjer sig på en diger samling av professionella riktlinjer framtagna av bl a Svenska Läkaresällskapet och Socialstyrelsen.

 

 

n n Osäkerheten sprider sig om vad som är tillåtet och förbjudet inom svensk sjukvård. Socialstyrelsen - ytterst regering och riksdag - har ett tungt ansvar att räta ut frågetecknen. Patienternas trygghet och medarbetarnas professionalitet hotas från två håll. Dels kan förespråkarna för aktiv dödshjälp utnyttja osäkerheten för att flytta fram positionerna. Dels riskerar domstolarna att träda in i Socialstyrelsens ställe. Ett antal detaljerade och prejudicerande domar skulle kunna vålla förödelse inom sjukvården. Som de 45 intensivvårdsläkarna skriver: "Inga riktlinjer" (domar) "kan (-) på ett enkelt sätt översättas till en självklar handlingsplan för den enskilde patienten; då dessa situationer alltid är unika."

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Widar Andersson