Håller myten om Anders Borg?

22 februari 2010 07:00
Svenska folkets förtroende för finansminister Anders Borg är starkt. Det är märkligt, för det bygger på ett antagande att Sverige skulle ha klarat sig bra igenom den ekonomiska krisen genom en försiktig, klok politik.

 

Färm i världen
Så enkelt är det dock inte. Tyvärr klarar medierna sällan av att reda ut det komplicerade läget, och oppositionens trovärdighet är inte så stark att den får riktigt genomslag. Riktigt förvirrad blev den som först läste Dagens Industri 28 januari med rubriken "Sverige klarade krisen bäst" och sedan Aftonbladet veckan efter med rubriken "Sverige - sämst i kristider?".

 

Vad är då sanningen?

 

Sverige har klarat krisen rätt bra vad gäller statsfinanserna, tack vare att vi gick in i krisen med låga budgetunderskott och relativt liten statsskuld.

 

Ändå har vi betydligt större problem än Anders Borg och hans regering vill medge. Arbetslösheten i Sverige har ökat MER än genomsnittet i EU. Jämför vi med ett snitt för de fem åren 2002-2006 kommer Sveriges arbetslöshet att 2010 ha ökat med fyra procentenheter från 6,2 till 10,2 procent, medan EU i snitt ökar med 1,5 - från 8,8 till 10,3, enligt siffror från EU. Ungdomsarbetslösheten tillhör de absolut värsta och vi faller jämfört med övriga västvärlden i den s k välståndsligan.

 

Det var det senare som gav upphov till Aftonbladets rubrik. 2007 låg vår levnadsstandard elva procent över industriländernas genomsnitt, 2009 bara sju procent. Vi tappar gentemot övriga jämförbara länder.

 

Därför är det farligt att Anders Borg så hårt fokuserar på budgetbalans, för det riskerar att hämma tillväxten och förlänga arbetslöshetskrisen. Det gäller särskilt som den enda tunga stimulansinsats regeringen satsar på, det enda som har fått Borg att lätta på plånboken, nu får alltmer kritik, även från forskningen och näringslivet. Jag talar om jobbskatteavdraget, den insats som den borgerliga alliansens hela jobbstrategi vilar på.

 

 

Finanspolitiska rådet ifrågasätter om det är klokt att genomföra det fjärde steget i dagens konjunkturläge. De menar att inte ens det tredje steget borde ha tagits. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kritiserar att det svenska jobbskatteavdraget aldrig har utvärderats, och ifrågasätter effekten i dagens krisläge. Konjunkturinstitutet gör detsamma.

 

Och nu kommer Magnus Henrekson, tung chef för Svenskt Näringslivs forskningsinstitut, IFN, och ifrågasätter hela regeringens jobbstrategi och inte minst jobbskatteavdraget i en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt.

 

Avdraget har hittills kostat över 70 miljarder kronor. Får man tro Finansdepartementet ger det långsiktigt drygt 70 000 nya jobb, dvs en miljon per jobb - men nu ifrågasätter alltfler den prognosen. Jobben blir färre och dyrare.

 

 

Så frågan är: När den här kritiska bilden kommer fram, inte bara från oppositionen, när det visar sig att de väldiga skattesänkningarna inte får den utlovade effekten, kommer då Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts trovärdighet att hålla? Den frågan kan avgöra valet.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Göran Färm Europaparlamentariker