Sätter kniven i sjukförsäkringen

30 januari 2010 03:00
Björn Johnson är statsvetare och forskare vid Malmö högskola. I sin nya bok "Kampen om sjukfrånvaron" (Arkiv förlag 2010) ställer han som jag förstår otvetydiga fakta om sjukfrånvaron mot debatten om sjukfrånvaron. Kort sagt; debatten har levt sitt eget liv. Under en period dominerade Arbetsmiljöproblemet som förklaring. Stress, ökad press, utbrändhet och nedskärningar i offentlig sektor var det tongivande budskapet. Från 2002 och framåt tog Överutnyttjandeproblemet över som mest populära förklaring. Fusk, överutnyttjande och ett alltför frikostigt ersättningssystem var bovarna i dramat.

 

Ledare
Björn Johnson visar att "felaktiga eller tvivelaktiga" påståenden spelade mycket framträdande roller i debatten. Med hjälp av statistik och forskning låter han statsvetarkniven strimla många av de bärande uppfattningarna hos såväl Arbetsmiljö- som Fuskanhängarna.

 

1.Ökningen av sjukfrånvaron - som dramatiserades av båda sidor i debatten - berodde till 80-85 procent på att sjukskrivningsperioderna blev allt längre. Problemet var - och är - således inte ett utbrott av massjukskrivningsepidemi.

 

2. De stressrelaterade diagnoserna - Utbrändhet - stod tvärtemot vad som ofta påstods för en begränsad del av sjukskrivningarna.

 

3. Statsfinanserna har aldrig varit hotade av socialförsäkringarna. Sjukförsäkringens utgifter, som andel av BNP, var som högst runt 1990.

 

Björn Johnsons tes är att sjukskrivningsdebatten har styrts av en maktkamp mellan olika intressen. LO mot Arbetsgivarna typ. Respektive maktcentra har sedan stöttats av allierade megafoner, politiker och andra aktörer.Debatten riskerar att bli enfaldig och ensidig. Alltmedan de sjukskrivna försmäktar i allt länge sjukskrivningar alternativt kastas fram och tillbaka i diverse utförsäkringsexperiment.

 

Johnson pekar på två faktiska problem som en mer sansad debatt borde inriktas på. Arbetslivets minskade intresse för omställningslösningar är en pådrivande faktor för långa sjukskrivningar. En annan är regelstyrningen av de som arbetar med rehabilitering. Människor får inte bra, professionell och individuellt anpassad hjälp med sina problem och sjukdomar.

 

Björn Johnsons bok lanserar fakta och omständigheter som inte lär få något politiskt block att korka upp champagneflaskorna. Risken är därför stor att den faller rakt ner i det svarta hål där politiskt trixiga förslag och utspel brukar hamna. Men det måste inte bli så. Hos båda de politiska blocken finns insikter om behovet av nyanseringar och kursförändringar. Kanske kan Björn Johnsons bok bidra till att det verkliga problemet - den långtidssjukskrivna människans situation - kan närma sig den politiska debattens centrum.

 

Jag hoppas att det blir så.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!