Varje år drabbas över 60 000 människor i Sverige av cancer. Om utvecklingen fortsätter kommer antalet personer i Sverige som lever med en cancerdiagnos nästan fördubblas till år 2040, enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten och Cancerfonden. Det höga antalet cancerfall beror delvis på att vi fått bättre metoder för att upptäcka cancer, men också på en reell ökning av antalet drabbade.
Utöver att cancer är smärtsamt för både drabbade och närstående, innebär det en stor samhällskostnad. De årliga kostnaderna för cancer i Sverige uppgår till runt 36 miljarder kronor och förväntas öka till 70 miljarder kronor år 2040.
Samtidigt finns det hopp, tack vare prevention, forskning och utveckling. Ett exempel är artificiell intelligens (AI). AI möjliggör analys av stora mängder data och spelar därmed en viktig roll för kunskapsutveckling och som beslutsstöd vid diagnostik och uppföljning av behandlingsresultat. Forskare i Uppsala menar att om AI användes som beslutstöd för till exempel prostatacancer skulle en mycket stor andel av alla prover som inte visar på en cancerdiagnos kunna uteslutas direkt, samtidigt som verktygen hjälper till att uppmärksamma specialistläkarna på misstänkt elakartade tumörer. Det är till stor nytta för patienterna och innebär dessutom att värdefull tid kan sparas inom vården, vilket skulle bidra till minskade vårdköer och samhällskostnader.
Men, det krävs åtgärder för att den fulla potentialen av AI ska kunna nyttjas. Steget till att få in metoderna i vården upplevs fortfarande som stort och alltför resurskrävande. Det saknas utrymme i vården för forskning och utveckling, med syfte att föra in nya metoder som rutin. Det saknas även tillgång till strukturerad hälsodata. Vi vill att regering och regioner tillsammans möjliggör insamling, användning och delning av hälsodata i realtid.
För varje skattekrona som läggs på vård avsätter staten idag endast 2 öre till medicinsk forskning som bidrar till att utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden. Vi vill att de statliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt fördubblas och motsvarar 4 öre per vårdkrona. En sådan investering skulle rädda många liv.