Industri står för välfärd

Debatt Vissa hävdar att industrin betyder allt mindre i vår ekonomi. Att Sverige håller på att bli ett utpräglat tjänstesamhälle. Det stämmer att industrins andel av ekonomin, som den mäts i nationalräkenskaperna, har minskat. Men det är en statistisk synvilla.

Tar vi hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industri och tjänstesektor så svarar industrin fortfarande för nära en tredjedel av sysselsättningen i näringslivet. Sett till hela ekonomin motsvarar industrin över 20 procent av bruttonationalprodukten och drygt 17 procent av jobben.

I Östergötland svarar industrin för 40 procent av det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras i länet. Den andelen är ungefär dubbelt så hög som genomsnittet för hela landet och visar hur mycket industrin betyder för regionen. Industrin skapar direkt och indirekt jobb för ungefär 42 000 människor i länet, ungefär ett jobb av fem.

Men industrins betydelse är större än så. Den genererar en stor del av de skatteintäkter som finansierar den offentliga sektorn.

I hela Sverige finansierar skatter från industrin 185 000 sysselsatta inom kommuner, landsting och stat. Tillsammans med de drygt 830 000 personer som har jobb direkt och indirekt genom efterfrågan på industriföretagens varor och tjänster, så står industrin alltså för mer än en miljon jobb i landet.

Nu står svensk industri inför tuffa utmaningar. Den internationella konkurrensen blir allt hårdare. Samtidigt blir nu flera av de visioner det länge talats om nu verklighet. Inte minst artificiell intelligens slår nu igenom med full kraft och förändrar förutsättningar i grunden. Det innebär både utmaningar och möjligheter.

Därför är det viktigare än någonsin att Sverige har fokus och kraft att satsa framåt. Tappar vår industri i konkurrenskraft riskerar vi att halka efter – och kanske aldrig komma ikapp. Det är en utmaning som vi måste ta på allvar. Ytterst är det vårt välstånd som står på spel.