Widar Vallokalsundersökningen (Valu) i EU-valet från SVT på söndagskvällen landade i en snarlik stämning som vad motsvarande undersökning åstadkom i riksdagsvalet 9 september förra året. Kort sammanfattning: Alla av riksdagspartierna var -av olika skäl - någorlunda nöjda. Siffrorna kan variera någon procentenhet upp och ner - den mest spännande kvällen väntar för Liberalerna som landade på 4, 4 procent i Valu och som kan komma att hamna på fel sida om fyraprocentspärren i valet. Utöver Liberalernas våndor - som väl till slut kommer att sluta väl för partiet - kan de andra partierna vara relativt nöjda redan nu.

När Valmyndigheten vid klockan 23 presenterade sitt nästan definitiva valresultat så höll sig siffrorna från Valu i stort.

Socialdemokraterna och Moderaterna gör överraskande och glädjande bra EU-val. Toppkandidaterna Heléne Fritzon och Tomas Tobé har visat sig vara mycket dugliga kampanjpolitiker.

Förhoppningsvis indikerar detta en återkomst för de större och stabila partierna även i svensk politik. Sverige behöver mer av sådant för de år och samhällsproblem som pockar på.

Sverigedemokraterna förefaller ha lyckats att få fler av sina väljare att gå och rösta. Jämfört med EU-valet 2014 är SD det parti som ökar mest. Vilket framförallt ska uppfattas som en fortsatt normalisering av det sverigedemokratiska projektet. Vart det bär hän återstår att se.

I den svenska - och säkerligen i många andra länders - valrörelser har det framstått som om det nu avgjorda valet var ett "ödesval" för EU vars idé sades hotas av högerextremister av olika slag. Denna verklighetsbeskrivning visar sig nu när rösterna räknats delvis ha bekräftats. Polariseringen har ökat i så mening att EU-positiva och EU-negativa krafter har förstärkts ute på flankerna. Men inte så särskilt mycket jämfört med vad som förutspåtts. De traditionella starkaste grupperna i Europapolitiken sedan andra världskriget - Socialdemokraterna och Kristdemokraterna - har förlorat ett 90-tal mandat i parlamentet tillsammans. Men tillsammans med framgången för mittenpartierna i Europa finns det goda möjligheter för de hyggliga och balanserade krafterna i Europa att fortsätta styra.

Nu andas vi ut och går vidare. Förhoppningsvis ut till de verkligheter där tillvarons reala problem dominerar över pajer och fantasier.