Genom ett svenskt initiativ

Debatt EU:s system för handel med utsläppsrätter sätter ett tak för de samlade utsläppen från de cirka 12 000 industri- och energianläggningar som ingår i systemet. Intentionen med systemet är bra. Genom att sätta ett pris på koldioxid, och låta företagen köpa utsläppsrätter av varandra, kan utsläppsminskningarna ske till lägsta möjliga kostnad.

Men systemet har också haft tydliga baksidor. Det har sedan 2008 byggts upp ett stort överskott av utsläppsrätter, vilket pressat ner priset och gjort det allt för billigt att släppa ut växthusgaser. Det gemensamma utsläppstaket kunde också innebära en ”vattensängseffekt” – om ytan sjunker på ena sidan, så stiger den på den andra.

Nu har systemet förändrats i grunden, delvis tack vare ett svenskt initiativ. EU har beslutat att det stora överskottet av utsläppsrätter successivt ska föras över till en reserv och skrotas 2023. Det betyder att de utsläppsminskningar som redan gjorts och planeras i industri- och energiföretag reducerar EU:s samlade utsläpp och får en direkt klimatnytta.

Reformen har dessutom pressat upp priset på utsläppsrätter. Under 2017 kostade det bara omkring 70 kronor att släppa ut ett ton koldioxid. Nu har priset närmat sig 250 kronor. Det blir därmed betydligt lönsammare att investera i ny teknik och genomföra andra klimatåtgärder.

Under 2017 fick 38 industri- och värmeanläggningar i Östergötland sammanlagt 139 000 fler utsläppsrätter än de behövde för att täcka sina faktiska utsläpp. Med nuvarande pris på utsläppsrätter motsvarar det ett värde på cirka 35 miljoner kronor.

De företag som vill bidra till omställningen kan också ansluta sig till initiativet Fossilfritt Sverige där vi tillsammans arbetar för att påskynda omställningen och göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är nu det gäller. Sveriges utsläpp måste minska med i genomsnitt 5-8 procent om året om vi ska nå vårt klimatmål.