Immanuelskyrkans församling och styrelse ser med oro på ett ökat ”vi och dom” tänkande, även i vår kommun. Ett av tecknen är att kommunledningen övervägt att införa tiggeriförbud. I nuläget verkar tanken
avförd, men att frågan över huvud tagen diskuteras, och inte med kraft omedelbart avfärdas, är i sig allvarligt.
Som församling har vi regelbunden kontakt med människor som ser sig tvungna att tigga. Ingen av dem väljer det här sättet att leva. Men en hopplös situation i hemlandet, med social utslagning och fattigdom, har fört dem hit. Att tigga för sin försörjning är förnedrande. Vi har i församlingen nyligen firat gudstjänst med temat ”medmänniskan” och åter påmints om vårt ansvar för varandra, främst de utsatta.
Vi har inga enkla och på förhand givna svar. Även vi kan gå förbi en utsträckt hand. Men egen olust och mänsklig svaghet är inte tillräckliga motiv för en kommun att förbjuda tiggeri.