De fyra största bankerna i Sverige gick förra året med 112 miljarder kronor i vinst. Årets dessförinnan handlade det om 109 miljarder. Vinstkraven är höga, ägarna ställer krav och marginalerna är stora inom det svenska bankväsendet.
Men borta är tydligen kunskapen om bankkrisen 2008-2009. I spåren av att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kapsejsade så steg arbetslösheten och människor förlorade sina besparingar. Stockholmsbörsen rasade med 60 procent på ett år och kronan sjönk med 40 procent i värde på samma tid.
För att rädda situationen så gick staten in med motsvarande 16.5 miljarder kronor i bankstöd. Utan den insatsen hade situationen blivit fullständigt ohållbar. Exempelvis så var Swedbank nära konkurs. Att nu kritisera den bankskatt som ska införas och tillföra statskassan 5 miljarder kronor 2022 blir i ljuset av det närmast patetiskt. Det är nu ”pay back time” för bankerna !
Det var uppgörelsen om att satsa 20 miljarder kronor på försvaret under åren 2022 till 2025 som gjorde bankskatten nödvändig. Nya inkomster till staten gör att andra viktiga områden i statens ekonomi inte drabbas. Samtidigt så blir den fördelningspolitiska profilen tydligen vilket inte minst är viktigt från ett socialdemokratiskt perspektiv.
Satsningarna på att öka den nationella förmågan är nödvändiga. Detta har sin förklaring i att säkerhetsläget i vårt närområde över tid har försämrats. Bakgrunden med den ryska aggressionen mot Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och den pågående konflikten i Ukraina. Det faktum att den europeiska säkerhetsordningen har rubbats gjorde det nödvändigt för EU att rikta sanktioner mot Ryssland.
Under åren 2015 till 2021 så förstärks försvarsmakten med ett belopp motsvarande 33 miljarder kronor. Därefter handlar det om 20 miljarder åren 2022 – 2025. Detta är mycket stora belopp, men i den tid vi lever i är det viktigt att fortsätta öka den nationella militära förmågan. Dels är det en signal till omvärlden att vi tar det nya säkerhetsläget på största allvar, dels att vi menar allvar med att gå från ett insatsförsvar till ett nationellt försvar med syfte att försvara Sverige.
Under de år som nu gått sedan 2014 kan vi se att värnplikten återaktiverats. Idag gör 4000 män och kvinnor värnplikt. Nästa år handlar det om 5000. På detta sätt får försvarsmakten steg för steg en fungerande personalförsörjning. Vi kan bygga förband som är övade och kan aktiveras när så behövs. Samtidigt så ökar försvarets folkliga förankring.
Vi har också investerat i nya fordon och personlig utrustning, nya artilleripjäser, renoverat stridsvagnar och stridsfordon, nya helikoptrar, förbättrat ubåtsjaktförmågan och fått den nya jaktroboten Meteor levererad. Dessutom har två nya ubåtar, nytt luftvärn, nytt signalspaningsfartyg, nya granatkastarbandvagnar och sjömålsrobot till JAS Gripen E beställts. Ett nytt regemente på Gotland har etablerats. Samtidigt fördjupar vi våra internationella samarbeten vilket bidrar till stabiliteten i vårt närområde.
Östergötland har stor betydelse för vårt lands militära förmåga. Helikopterflottiljen i Linköping försörjer Försvarsmakten, och vid tillfälle även det övriga samhället, med nödvändiga helikopterresurser. Vid Markstridsskolan i Kvarn utbildas blivande och nuvarande arméofficerare, samtidigt som ett nödvändigt utvecklingsarbete för arméns förmågor sker. Och Saab i Linköping är av fundamental betydelse för flygvapnets förmåga.
Nu står vi inför ett nytt försvarsbeslut. Den ekonomiska ramen på 20 miljarder ska inrymma många ambitiösa satsningar. Såväl arme, flyg som marin har sin givna roll i den balans som nu ska mejslas ut. Den parlamentariska försvarsberedningen har lagt en grund för det arbetet. Försvarsmakten kommer att ge sin syn på saken den 15 november. Men enigheten om att den militära förmågan ska öka verkar stor. I sin tur borde det ge förutsättningar för ett brett stöd för nästa försvarsbeslut.