Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det finns skräp överallt

Håll Sverige rents vd Johanna Ragnartz i akrtion på Stora kusträddardagen tidigare i år.

Håll Sverige rents vd Johanna Ragnartz i akrtion på Stora kusträddardagen tidigare i år.

Foto: Håll Sverige Rent

Debatt2019-06-08 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nedskräpningen av haven orsakar problem även i Sverige. Också hos oss hamnar mycket avfall utanför systemet och blir till skräp. I samband med Nordiska kusträddardagen den 4 maj gick människor i hela Norden ut på sin närmsta strand och plockade skräp. I år deltog nästan 48 000 personer. Tillsammans plockade de 170 ton skräp, varav det mesta var plast och engångsprodukter.

Om alla skulle plocka ett skräp varje dag skulle Sverige bli lite renare. Men det handlar inte bara om att städa, utan om att öka medvetenheten om skräp, återvinning och hållbar utveckling. För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner behöver vi alla lära oss om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation.

Ingen vill ha det skräpigt, och när vi frågar människor om de skräpar ner säger de allra flesta nej. Men trots det finns det skräp nästan överallt – från Kebnekaises topp till våra stränder. Ofta kommer skräpet från förpackningar som enskilda konsumenter använt bara några minuter, men som i naturen stannar kvar i många generationer.

Eftersom ingen har ansvar att städa haven ökar skräpmängderna i havet ständigt. Varje timme spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land, bara på den svenska Bohuskusten. Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 1960-talet. Fortsätter vi som nu skulle det redan år 2050 finnas mer plast än fisk i haven.

EU beslutade nyligen om förbud mot vissa engångsartiklar av plast och mål för minskning av andra, regler som snart blir verklighet. Sugrör, bestick, tallrikar och fler engångsplastprodukter är snart ett minne blott på den europeiska marknaden. Det är viktiga och tydliga steg i rätt riktning. Men vi bör inte vänta på att dessa regler slår igenom, utan var och en av oss kan bidra redan här och nu.

Vi vet att det mesta av skräpet i havet kommer från land. Och vi vet att det bara finns ett sätt att stoppa nedskräpningen – att vi slutar skräpa ner. Inför sommaren uppmanar vi därför alla att fortsätta kampen för renare hav. Bli en kusträddare i sommar!

Det vanligaste strandskräpet

1. Oidentifierbara plastbitar

2. Rep i plast

3. Flasklock och korkar i plast

4. Snabbmatsförpackningar, godisomslag, engångsartiklar och bestick

5. Farligt avfall och annat

6. Plastpåsar

7. Glas och keramik

8. Gummi (till exempel däck och skosulor)

9. Fisknät

10. Plastflaskor

Håll Sverige rent

Läs mer om