Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Den roligaste valrörelsen

Glädjescener på JA-sidans valvaka. Allt har väl inte alltid varit på topp under det kvartssekel som gått. Men nog är det värt en röst; eller hur?

Glädjescener på JA-sidans valvaka. Allt har väl inte alltid varit på topp under det kvartssekel som gått. Men nog är det värt en röst; eller hur?

Foto: Ola Torkelsson / TT /

Widar2019-05-25 05:15
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Idag lördag är EU - valrörelsens sista stora dag. I morgon söndag vid niotiden på kvällen kommer de första prognoserna utifrån vallokalsundersökningar. Förhoppningsvis kommer många svenskar att använda sin möjlighet att rösta. Samarbetet i Europa - oavsett hur omfattande eller begränsat man vill att samarbetet ska vara - är värt att uppmuntra genom att delta i valet.

Medlemskapet i EU är väldigt viktigt för Sverige. Den åsikten har jag haft sedan 1994 då jag hade glädjen att delta i mitt livs hittills roligaste valrörelse på JA-sidan i folkomröstningskampanjen på hösten för 25 år sedan.

Det absolut största och bästa är förstås tillgången till EU: s inre marknad där handelshindren är mycket begränsade. Varje land har väl i och för sig en eller annan specialare som är ägnad att skydda en eller annan helig ko. Men på det stora hela är transaktionerna på marknaden att betrakta som inrikeshandel. Jag tror det är svårt att överskatta den inre marknadens betydelse för svenskt välstånd och välfärd. Vinsten är sannolikt ännu större för de länder som fullt ut deltar i eurosamarbetet och rent praktiskt använder sig av samma pengar. Valutahantering skapar kostnader och knöligheter som naggar på produktiviteten och vinsterna och lönerna ute i företagen i Sverige. Något svenskt deltagande fullt ut i euron lär dock inte vänta runt hörnet.

En stor övervikt av medborgarna röstade nej i folkomröstningen om eurosamarbetet 2003. Och opinionen har knappast förbättrats efter alla de kriser som varit i "Euroland" under senare år. Det politiska samarbetet i EU fyller också flera goda och bra funktioner för samhällsutvecklingen. EU: s styrka är att vara en demokratisk och marknadsekonomisk motor i vår del av världen. De forna diktaturerna Spanien, Portugal och Grekland fick på 1980-talet en plats runt bordet och de har fått rundligt med hjälp, stöd och tid för att ta steg i mer frihetlig och demokratisk riktning. 2004 fick tio forna kommunistdiktaturer träda in som medlemmar.

Det är viktigt att också dessa länder får möta fördragsamhet visavi sina problem och egenheter. Färdriktningen är glasklart inställd på att medlemmar i EU ska vara demokratiska rättsstater och korruptionsminimerande marknadsekonomier. Att stöta bort och bestraffa är ingen framgångsväg för Europa.