Det är stökigt och stissigt i Norrköpingspolitiken. Moderaternas gruppledare Sophia Jarl hugger bildligt talat mot kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvists hals vid varje tänkbart tillfälle. Den växande affären runt den avskedade och polisanmälde före detta digitaliseringsdirektören Johan Högne har Sophia Jarl utnyttjat maximalt för att så tvivel om Stjernkvists ledaregenskaper. Avgångskraven mot socialdemokraternas Stjernkvist kan dock inte dölja Jarls alternativlöshet. Det är svårt att se hur hon - om Stjernkvist plötsligt skulle bestämma sig för att livet kan ha andra värden än att bråka med Sophia Jarl och sonika avgå - skulle kunna bilda ett eget styre i Norrköpings kommun. Attackerna mot Lars Stjernkvist är därför sannolikt främst ett försök att så lite tvivel runt en av socialdemokraternas mest välkända och populära politiker på den nationella arenan.
Kan Sophia Jarl skrynkla till Lars Stjernkvist så kanske hon samtidigt lyckas med att skrynkla till S-partiet på ett sådant sätt att efterträdaren till Stjernkvist blir en person som de tre borgerliga partierna i dagens majoritet inte uppskattar. Vilket på sikt skulle kunna öppna för Sophia Jarl att vinna tillbaka C, L och KD. Stjernkvists ställning är dock med all rätt stark i Norrköping. Orkar han och vill han så är det han som bestämmer.
Det finns också andra partier i Norrköpings fullmäktige. I mina ögon är vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström en person som borde vilja ha mer inflytande än vad han har. Han påminner på många sätt om region Östergötlands vänsterpolitiska stjärna Emil Broberg. Likt Broberg har Lundström "orden" med sig och han framträder ofta som en pragmatisk och verklighetsförankrad analytiker i fullmäktigedebatten.
Det skulle vara kul att på allvar få se Nicklas Lundström släppa vänsterdogmernas sarger och gå in i den riktiga politikens kompromisser och förhandlingar. Den dagen Lars Stjernkvist bestämmer sig för att lämna toppolitiken så skulle centerpartiets Karin Jonsson kunna bli nummer ett; kanske upplyft av ett brett stöd där V och MP ingår.
För SD ser det mörkare ut. Gruppledaren Darko Mamkovic leder ett allt tunnare och avhoppartätt parti. Med all respekt för svårstyrhetsgraderna i detta parti så är det ju en smärre skandal att Mamkovic tillåtits skrämma bort en politisk begåvning som Sandra Karlsson.