Så fick de ner antalet vräkningar

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet hyresgäster som tvingas lämna sin bostad fortsätter att minska. En förklaring är att det lokala samarbetet för att förebygga vräkningar har blivit vanligare och mer effektivt.

– Vi jobbar vräkningsförebyggande för att förhindra att Kronofogden ska behöva bli inblandad. Vår strategi är att vi är öppna för samtal om en hyresgäst har problem med att betala hyran i tid, säger Maja Damjanovic, boendeutvecklare på det kommunala fastighetsbolaget Vallonbygden.

I hennes arbete ligger att ha kommunikationen med hyresgästerna, Kronofogden och de sociala myndigheterna.

– Redan när hyran är försenad tar jag en första kontakt. Ofta är det unga människor som inte riktigt greppat vad det innebär att inte betala hyran i tid. Vi har sett att vi har minskat de ärenden som går till inkasso i och med det här arbetet, berättar Maja Damjanovic.

Vallonbygden har också startat ett projekt som heter Boinfo, där också Hyresgästföreningen i Norrköping är med.

– Det handlar också om ett förebyggande arbete, där vi till exempel har besökt SFI-klasser (svenska för invandrare) och informerat om hur det fungerar i Sverige när det gäller hyresrätter. Där vi förklarar vikten av att ha en hemförsäkring och vad som händer om man inte betalar hyran i tid.

Vallonbygden förvaltar cirka 1 900 lägenheter i Finspång.

– De senaste åren har vi haft fyra till fem vräkningar per år. Det är tråkigt när det går så långt, men ibland går det helt enkelt inte att lösa. Det handlar till sist om att båda parter vill lösa situationen, sammanfattar Maja Damjanovic.

Antalet ansökningar om att genomföra en vräkning minskade i Sverige förra året med sju procent, från 5 758 till 5 376. De vräkningar som faktiskt genomfördes minskade i sin tur från 1 973 till 1 938. Drygt var tredje ansökan ledde alltså till en vräkning.

Även Amasten, som förvaltar cirka 900 lägenheter i Finspång, arbetar förebyggande för att så få som möjligt ska hamna i bekymmer med hyresskulder.

– Ser vi från centralt håll att någon börjar släpa efter med hyran så tar vi kontakt med vår personal lokalt. Ofta har vår personal i Finspång koll på om något speciellt har hänt just den hyresgästen, om det är sjukdom med i bilden eller något annat. I första läget försöker vi alltid få till avbetalningsplaner, säger Mikael Rånäs, förvaltningschef på Amasten.

När båda parter vill och kan komma överens så brukar det lösa sig.

– Så länge det finns en sundhet och en bra dialog så brukar det inte vara några problem. Men ibland går det helt enkelt inte att lösa. Speciellt inte om hyresgästen inte vill veta av oss. Under 2017 hade vi tre sådana fall i Finspång. När det är barn med i bilden så jobbar vi tight med de sociala myndigheterna så att det ska gå så smidigt som möjligt med tanke på barnens bästa, fortsätter Mikael Rånäs.

Kronofogden är positiv till den utveckling som skett, men anser också att mer kan göras.

– Sett över några år har våra ansträngningar att få till en lokal samverkan bidragit till färre vräkningar. Om hyresvärden och socialtjänsten fångar upp problemen tidigt, så är det lättare att få till en lösning. Att nio av tio ansökningar inte leder till en vräkning talar dock för att fler skulle kunna komma överens utan att blanda in oss. Det vore bättre för alla, säger Kim Jonsson, som arbetar i den förebyggande verksamheten på Kronofogden.

Den genomsnittliga hyresskulden är cirka 24 200 kronor (medianskulden 12 935) och i nästan 40 procent av fallen sker vräkningen för hyresskulder under 10 000 kronor.