I senaste numret av S-tidningen "Tvärdrag" intervjuas bloggaren Sandra Beijer. – Jag känner att de bloggare som är öppet röda har läsare som också är det, säger Beijer och slår huvudet på spiken. Om alla man känner, läser, talar med och träffar är röda så kan man lätt få intrycket att alla är röda. Eller blå, för den sakens skull. För något decennium sedan var det nämligen mer poppis att vara höger än vänster. Majoritetsmissförståndet ligger alltid där och lurar tämligen oavsett vad saken gäller. Missförståndet består i att gifta ihop sina egna uppfattningar med en upplevd majoritet.
På nättidskriften Arenas ledarsida i förra veckan skrev Åsa Petersen att "det är dags för Socialdemokraterna att stiga fram som den enande kraft för vänstern som så många längtar efter." Som jag ser på det så är Petersen även hon riskabelt nära att snubbla på majoritetsmissförståndet. Jag betvivlar inte för ett ögonblick att Åsa Petersen har dylika vänsterförhoppningar på S. Men att så särskilt "många" i och utanför vänstern går och längtar efter Socialdemokraterna som en enande vänsterkraft; det betvivlar jag starkt.
För mig är S något annat än höger och vänster. Även om jag har läst en och annan bok och blogg i ämnet så bygger jag främst mina uppfattningar på erfarenheter av händelser på marken under de senaste dryga 70 åren. Socialdemokratin är inte höger eller vänster. Socialdemokratin förhåller sig däremot till höger och vänster. För det mesta har det gått bra. Det generösa välfärdssystemet har på ett framgångsrikt sätt förenats med produktivitet och högt arbetskraftsdeltagande. De höga skatterna har inte dödat initiativkraft och tillväxt. Den personliga friheten är utsträckt och kombineras med omfattande trygghet när ensam inte längre är så stark.
På sin kant följer Vänstern mönstret från 1917; målet är som alltid att försöka stjäla väljare från S genom orealistiska överbud; detta år om förbud för företag och fria val.
Jag är inte vänster. Jag är heller inte höger. Jag är socialdemokrat därför att jag uppskattar kloka förhållningssätt till arbete, jämlikhet, välstånd, sammanhållning och gillar vettiga relationer med omvärlden. Det räcker för mig.