Spänningen stiger i den politiska hängmattan. Om en månad kommer valrörelsen att dra igång. Framemot kvällen om på dagen två månader vet vi hur väljarna har fördelat sina röster. Det finns mycket som talar för att de verkliga rösterna kommer att skilja sig en hel del från de resultat vi sett i försommarens opinionsmätningar.
Valrörelsens främsta funktion i en demokrati är att varsko väljarna om att ett viktigt val står för dörren. Det kan kanske låta konstigt för den som följer politiken med stort intresse varje dag; men majoriteten av medborgarna går inte dagligdags och funderar på val och partier. Under de långa mandatperioderna är politiken något av en egen bransch som följs, kommenteras, bevakas och diskuteras av de närmast sörjande. Huvuddelen av svenskarna har - tack och lov skulle man kunna säga - sina liv, sin utkomst och sina viktigaste relationer i helt andra branscher och verklighetsnischer än den partipolitiska.
Därför är valrörelsen så viktig.
Inom några veckor kommer vi att formligen översköljas av valet i alla tänkbara kanaler och sammanhang. Utfrågningar av partiledare, politiska debatter, valupptakter, dörrknackningar, utspel, gräl, partister i din telefon, affischer på stan, valstugor och torgmöten får även den mest samhällsfrånvände medborgaren att notera att det är dags att rösta.
De formaliserade partiledarutfrågningarna i public service och i TV4 har särskild stor betydelse. Där får nämligen alla riksdagspartier samma utrymme och samma möjligheter att göra bra ifrån sig och nå ut. På samma rättvisa sätt fördelas även risken att göra mindre bra ifrån sig och bli ifrågasatt och kritiserad.
Det är denna massiva och demokratiska valrörelse som skapar underlag för förändringar visavi försommarens opinionsundersökningar och EU-valets resultat.
Här finns till exempel möjligheten för S och Stefan Löfven att bryta med traditionens mönster och göra en bättre valspurt än väntat. Här finns chansen för KD att än en gång kravla sig över spärren till riksdagen. Här finns risken för MP att tappa procentenheter jämfört med succén i EU-valet. C-ledaren Annie Lööf har ett gyllene tillfälle att bättra på sina urusla förtroendesiffror. Misslyckas hon med det så är det nog godnatt.
Ännu råder sommarstiltje. Men snart kommer varje osäker väljare att bli intensivt uppvaktad och inbjuden. Under några veckor kommer ingen undan politiken: Det är du som har makten. Det börjar bli dags att bestämma dig för hur du vill att Sverige ska styras.