Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson hade rätt i ett par viktiga avseenden när han talade i Almedalen i går kväll. Dels har Åkesson rätt i att det faktiskt är både tröttsamt och felaktigt att skälla honom för rasist. Dels har han en poäng med att SD är en "centrifugalkraft" för partier på andra ytterkanter. I övrigt var det inget vidare värst tal. Jag var där.
Jimmie Åkesson själv har absolut inget emot att anklagas för rasism var helst han dyker upp. Partiets image som ett sanningssägande parti som retar det elitkulturella etablissemanget förstärks av de antirasistiska talkörer som ackompanjerade hans tal även i går kväll. Rasismanklagelserna skymmer i själva verket sikten för vad SD och Jimmie Åkesson egentligen är: Ett reaktionärt och i vid mening främlingsfientligt parti som riskerar att åstadkomma stor skada för Sveriges välstånd och utveckling.
Jimmie Åkesson sa det själv vid ett par tillfällen i går kväll. Invandringen är "extrem" och misslyckad eftersom den "sliter isär väl fungerande samhällen". I mina ögon torgför Åkesson grovt nationalistiska och reaktionära uppfattningar. Men det är knappast rasism att påstå att man ogillar invandring eftersom invandring stör den gamla nationella ordningen från förr. I mina ögon torgför Åkesson däremot främlingsfientliga och reaktionära uppfattningar. Vilket på ett sätt är värre och farligare. Rena rasister är ruggiga varelser i sig. För rena rasister finns dock inga större valkretsar. Rena rasister är snarare en polisiär angelägenhet än en politisk. Reaktionär nationalism och nostalgisk slutenhet är däremot politisk dynamit.
Mitt hjärta bankar för alla dem som protesterar mot SD genom antirasistiska kampanjer. Sverige har aldrig upplevt ett så grovhugget och skickligt missnöjestrålande parti som SD. Politiska partier brukar vara goda och snälla när det kommer till invandringsfrågor. SD formligt massakrerar den uppträdandenormen. Men i politiken räcker det inte med hjärta. Det behövs kyla och rationalitet också. De stora partierna har ett särskilt ansvar att stå upp för öppenhetens fördelar och att ta itu med dess problem på ett anständigt sätt.
Under skydd av rasismropen växer nu SD. Som Åkesson sa från scenen i Almedalen så är en effekt av SD:s tillväxt att även politiken på andra ytterkanter triggas och växer till sig. Sverige riskerar att bli av med den stabila mittpunkt i politiken som tjänat oss så väl. Ingen skulle bli gladare än Åkesson om det blev så.