Stefan Löfven uppträder som en statsminister när han intervjuas i morgonsofforna i dag. Fräckt av en oppositionspolitiker att säga "jag lovar inte bort några ministerposter till det ena eller andra partiet".
Socialdemokraternas artikel på DN Debatt i dag innehöll många kloka inslag. Dels gör Löfven klart att S kommer att gå fram som eget parti och med sitt egna program i valet om drygt 10 månader. Dels tvingar han allianspartierna till defensiva insatser när de partier som S nämner som möjliga samarbetspartners - Folkpartiet och Centern - behöver gå ut och säga att något samarbete med Löfven inte är aktuellt. Något annat kan de gärna inte säga när det snart är dags för valrörelse. De sitter fast i sin allians på gott och ont. Alliansen har tjänat dem väl i snart 8 år. De har kunnat styra landet i en för borgerliga partier osannolikt lång period. Alliansen var det starkast bidragande skälet till socialdemokratins tillfälliga och utdragna kollaps. Men inget varar för evigt.
Nu tar Löfven flera steg in på banan. Han vill tre saker. Få folk i arbete. Få till mera kunskap i skolan. Säkra välfärden. För detta är han beredd att efter valet samarbeta med alla andra partier än SD. Han utstrålar vilja och öppenhet. Risken för Fredrik Reinfeldt är han kan framstå som rigid och liksom inlåst i sin bur när han kategoriskt hävdar att han har sin allians och thats it.
Medan Stefan Löfven med öppet sinnelag kan säga att det viktiga är jobben, skolan och välfärden. Samarbetsformerna i riksdagen får vi laga med efter lägenhet. Nu ska "väljarna säga sitt". Sedan får han ta itu med att fördela ministerposterna.
Visst är det så att detta är det enda realistiska som en S-ledare i dagens läge kan säga. Men det ska likafullt sägas. Under de kraschiga åren före Löfven sas det i stället en massa andra saker. Så dagens besked ska inte underskattas.