Beslutet att flytta hemtjänstenheten från Östra Husby till Norrköping har fått en stor del av befolkningen på Vikbolandet att ilskna till. Flytten kommer innebära mer tid i bilen för personalen under arbetstid, och för de i personalen som bor på Vikbolandet även tre mil extra resa till och från jobbet. Orsaken till flytten är arbetsmiljöproblem och en verksamhet som enligt ledningen inte håller en godtagbar kvalitet. Både personal och andra som engagerat sig i frågan anser dock att problemen borde kunna lösas på plats och inte motiverar en flytt.
– 1845 namn är en stor del av Vikbolandets vuxna befolkning. Skulle man jämföra med Norrköping hade det behövs 34-35 000 namn för att komma i samma nivå. Det kan jämföras med när man kämpade för att bevara Vrinnevijukhuset, då fick de ihop 7 200 namn, säger Curt Andersson, medlem i SPF Vikbolandet och representant i kommunala pensionärsrådet.
SPF tog initiativ till protestlistan och har flera argument till varför beslutet bör rivas upp.
– Det undergräver möjligheten till en bättre lokal rekrytering när många känner ett motstånd mot att åka in till stan. Det motverkar kommunens mål om att öka kontinuiteten i hemtjänsten och strider mot målet att minska klimatbelastningen. Dessutom ökar det kostnaderna, säger Curt Andersson.
Han menar vidare att det strider mot den övergripande planen för kommunens landsbygdpolitik, där Östra Husby pekas ut som en prioriterad utvecklingsort.
Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, fick under måndagen ta emot en bunt med namnunderskrifter utanför rådhuset.
– Det här visar ju på vilket engagemang det finns på Vikbolandet. Ni kan verkligen mobilisera i en viktig fråga. Nästan allt du säger är åsikter jag delar, säger han.
Frågan ska nu tas upp på onsdagens sammanträde där Moderaterna tagit ett nämndinitiativ och vill att tjänstemännens beslut om flytten rivs upp. Men Andreas Bohlin har tidigare sagt att han inte vill att politikerna lägger sig i tjänstemannabeslut, och det står han fast vid.
– Jag tycker inte att vi ska riva upp beslutet. Sen kommer vi från Kvartetten förtydliga vad vi vill ha för återkoppling. Vi vill att de följer upp att det blir de resultat vi vill ha och vi kräver också en tidsplan för när enheten ska vara tillbakaflyttad och när vissa saker ska vara uppnådda.
De kommer också ta initiativ till att politikerna ska få tidigare uppgifter om när det uppstår sådana här kvalitetsbrister, så att den här situationen inte ska behöva uppstå igen.
På vilket sätt menar du att ni kommer till rätta med bristerna genom en flytt?
– Det jag och kontoret hoppas på är att vi ska få en stabilitet i rekryteringen. Att vi får till en stor bas som inte tycker det är jobbigt att åka långt. Men också att personalen ska få mer stöd av chefer på plats och att man ska kunna rätta till saker där.
På förra mötet med nämnden var ett av ärendena förankring av "Inriktningsdokument för landsbygdspolitiken i uppdragsplan".
Hur tycker du det här beslutet rimmar med det?
– Det går inte i linje med inriktningsdokumentet, så är det ju. Men sitter man med två alternativ måste de ena ge vika, och i det här fallet måste omsorgen för de äldre gå först. Sen handlar det ju om arbetstillfällen på landsbygden och därför vill vi att de ska flytta tillbaka så fort som möjligt.