Jonas och Pia Albinson visar en inramad filmaffisch av Björnön. Det var i den filmen Arkösundhydrokoptern figurerade.
Varför denna fascination för en hydrokopter från Arkösund kan man undra? Jo, bakgrunden är att det är Jonas pappa som är uppfinnaren till den svenska hydrokoptern. Pappa Albin Johansson och hans två bröder köpte Hästö båtvarv 1938 och upptäckte hur isolerad man blir på en ö när isen varken bär eller brister.
– Pappa fick en idé om en slags kälke med en luftpropeller som kan åka på både vatten och is, det hade ju varit fantastiskt, säger Jonas.
Det tog fram till 50-talet, när plasten kom och öppnade nya möjligheter, innan idén kunde bli verklighet. 1959 började hydrokoptrar serietillverkas på Hästö Båtvarv och bröderna tog patent på uppfinningen i 15 länder.
– Det var en revolution som öppnade upp hela skärgården, säger Jonas.
1979 blev hydrokoptern världsberömd över en natt då filmen Björnön, efter en bok av Alistair McLean, hade premiär. I huvudrollerna ses Donald Sutherland och Vanessa Redgrave. Sex hydrokoptrar användes under inspelningen av filmen och Jonas kusin Leif Herrgård kallades över till inspelningsplatsen, på gränsen mellan Kanada och Alaska.
– De ringde och frågade efter någon som var bra på att köra fort och som kunde lära stuntmännen lite trix. Det blev min kusin som fick göra det. Han var 18 år gammal och hade väl varit till Norrköping som längst, säger Jonas.
De flesta hydrokoptrarna blev skrot under inspelningen, eftersom det handlar om en thriller med mycket actionscener, men en av dem klarade sig och tillhör ett museum på orten där filmen spelades in. Att så var fallet uppdagades för några år sen när det kom ett brev från en turist som fått se hydrokoptern i Stewart, Kanada, och blivit nyfiken på vad det var.
– Mot alla odds kommer brevet fram till Leif eftersom han bor kvar på samma adress. Så han kunde svara att det var jag som körde den och berätta hela historien.
– När vi fick höra det kom vi på att den hydrokoptern ska vi åka och titta på! Det blev ett "mission". Pappa har byggt hydrokoptern och att få åka till andra sidan jordklotet och hitta den hade varit jättehäftigt. Så det var bara en tokig idé, säger Jonas.
Paddling med fina vyer vid Whiteswan Lake, Kanada. Området är också känt för sina varma källor.
I stället för att bara ta flyg fram och tillbaka bestämde sig Jonas och Pia för att göra en längre resa och vara borta i sex veckor. De flög till San Francisco i augusti och köpte en bil och campingutrustade den. Sen började resan norrut, med ingen bestämd rutt och bara ett mål. Stewart. Resan beskriver de båda som en drömresa med fantastisk natur, upplevelser utöver det vanliga och mycket kontakt med lokalbefolkningen. De har bland annat sett isglaciärer i Alaska, åkt på serpentinvägar i Klippiga bergen, badat i heta källor i Yellowstone, mött en björn, passerat hjordar med bufflar utmed vägen och mycket mer.
– Det var helt fantastiskt. Vi bodde på campingar i redwoodskogen som inte är av denna värld, säger Pia.
Efter cirka två veckor nådde de sitt "mission".
– Det var en väldigt speciell känsla när vi såg välkomstskylten till Stewart, säger Pia.
Av en ren slump, på väg till hotellet, fick de syn på hydrokoptern som stod utanför brandstationen.
– Vi bara skrek i bilen, och tvärnitade! säger Jonas.
I Stewart, som är en liten gruvort med cirka 600 invånare, bodde de på samma hotell som Leif och skådespelarna bodde på när filmen spelades in. Där hade tiden stått stilla.
– Allt var precis så där som när man går in i en film från 70-talet. Det var bänkar, ett hål in till köket, och en servitris som går och fyller på kaffe, säger Pia.
– Det var en vithårig tant som hade jobbat där sen hon var 18 år. Hon kom ihåg filminspelningen av Björnön och hade träffat massa kändisar från olika filminspelningar på orten, säger Jonas.
Jonas Albinson vid sitt mål. Efter att ha bilat från San Francisco till Stewart, en ort i Kanada på gränsen till Alaska, hittade han den hydrokopter som överlevde filminspelningen 1979.
På museet som äger hydrokoptern blev de glada och överraskade över svenskarnas besök. Jonas hade med en försäljningsbroschyr från 70-talet som han lämnade till dem.
– Det tråkiga var bara att förra vintern hade de fått tre meter djup blötsnö som tryckte sönder hela hydrokoptern, så det var mest ett trasigt skal kvar. Men det går att sätta upp grejerna igen så att den ser ut som en hydrokopter, och det har de lovat att de ska göra.
Går det att säga vad som varit det bästa med hela resan?
– Det är nog känslan av att inte ha någon stress. Att inte veta vart vi landar, allt kan hända, säger Pia.
Jonas instämmer:
– Att vakna på morgonen och känna, undrar vad den här dagen kommer att ge.