Hennes mamma födde 20 barn
Hennes mamma satte 20 barn till världen. Själv födde Elisabet Jönsson bara sonen Lars. Starka minnen från barndomens hårda arbete och fattigdom påverkade henne. - Vi barn hade ingen bra uppväxt. Så fort vi kom hem från skolan fick vi gå ut i skogen för att plocka bär och blommor. Hela min barndom handlade bara om arbete. Jag fick aldrig någonsin leka.
- Jag fick aldrig vara barn utan bara arbeta. Elisabet Jönsson berättar om sitt liv i den stora syskonskaran.
Foto: Kjellberg Anita
Även barnen förväntades att delta i familjens försörjning. Varje dag efter skolans slut skickades de till skogs för att plocka blommor och bär. Det började redan på våren, med blommor. På sommaren och hösten fylldes korgarna med blåbär, lingon, nypon och slånbär. Det lönade sig inte för barnen att protestera. När en av bröderna fuskade och fyllde sin hink med mer mossa och kottar än bär, fick han stryk av mamma, minns Elisabet. Bären sålde mamma Edit sedan på Nya torget i stan. Ibland var Elisabet också med. - Jag hade knappt tid för att läsa läxorna och fick ibland inte gå i skolan på lördagarna. Eftersom mamma stod på torget var jag tvungen att vara hemma för att laga mat åt pappa. Hon berättar om en barndom fylld av hårt arbete och inga nöjen. Elisabet har knappt ens något lyckligt minne från barndomen. Det skulle i så fall vara skolresan till Omberg, då mamma skickade med många smörgåsar och en flaska mjölk i matsäck. - Jag har aldrig haft någon leksak och mamma sade till oss att vi inte fick leka med några barn. När en flicka kom hem till oss, fick vi inte ens gå ut för att prata med henne. Barfota - på vintern
Alla barnen sov bredvid varandra i en syskonbädd, berättar Elisabet. Den som inte höll tyst, fick ett slag med käppen eller riset. - Pappa var ju tvungen att gå upp tidigt på morgonen och behövde få sova. Trots allt hårt arbete, så var det svårt för familjen att klara sig. Elisabet och hennes syskon gick ofta utan skor, även vintertid. Hon minns att hon vid ett tillfälle kissade på fötterna för att värma dem. För att hålla värmen hade hon på sig två sommarklänningar på vintern. När Elisabet berättar känns det som om hon kommer från en tid långt före hennes egen. Hon är född 1938 och folkhemmet var under uppbyggnad. Visst fanns det hjälp att få för en så stor familj som Erikssons. Men mamma Edit var stolt och ville inte ta emot någon hjälp. I april 1952 toppade NT-ÖD sin förstasida med en intervju med fru Eriksson. När reportern frågade om alla hennes barn och varför hon inte hade fött på sjukhus så svarade hon; "Inte kunde jag fara hemifrån och ligga på sjukhus. Det var att kravla sig upp dan därpå och andra morgonen gå ut i ladugården och mjölka." Trots att Elisabet minns en jobbig barndom med mest arbete och inte mycket kärlek, "min mamma höll aldrig om oss barn", så känner hon med sin mamma. - Visst var hon sträng och bestämd. Men jag tyckte mest synd om henne. Flera av hennes syskon hade inte denna förståelse. När de var tillräckligt gamla rymde flera av dem hemifrån och hamnade i Malmö och Stockholm. De bröt kontakten med hemmet. Det blev för många barn och en gång frågade en släkting varför Edit var tvungen att föda så många ungar. - "Det är ju inte bara du som behöver föda, sade släktingen". Då svarade mamma att hon måste se till så att det finns avkommor. Men det var spritens fel att det blev så många barn, konstaterar Elisabet. Moped till stan
Fostrad till arbete blev Elisabets liv något av en upprepning av sin mammas strävsamma liv. Hon stannade hemma längst av syskonen och slutade skolan redan efter femte klass. När hon sedan hade bildat familj, gift sig med Bertil och fött sonen Lars, så steg hon upp tidigt i ottan för att ta mopeden från hemmet på Vikbolandet, till arbetet i stan. Hon arbetade som kokerska på Margaretaskolan, senare på Farmek där hon gjorde kroppkakor. På Frukt och Grönt skalade hon tonvis med potatis i kallt vatten. I dag är hennes händer förvärkta. Men Elisabet klagar inte. Hon har höns, sonen bygger ett växthus till henne och fortfarande älskar hon att skörda skogens rikedomar. Hennes rekord i bärplockning är 60 liter lingon på en dag.
Så jobbar vi med nyheter