Ett stort steg att bli ekologisk bonde
Ekologiskt är trendigt och makarna Leo på Svenneby Gård gläds över höjda mjölkpriser och ökad efterfrågan. För två år sedan gick de från konventionell mjölkproduktion till KRAV. - Inte så krångligt som många tror, säger Ann-Sofie Leo.
Ann-Sofie Leo har aldrig ångrat sitt yrkesval. Att vara KRAV-bonde är mer än en affärside, det är en ideologi och en livsstil också, säger hon.
Foto: Tetzlaff Jonas
Efterfrågan på ekologiska produkter ökar stadigt, så mycket att Jordbruksverket låtit utreda varför inte det leder till fler KRAV-producenter. Till viss del kan det fortfarande handla om attityder, men också om praktiska faktum som att gårdens naturliga förutsättningar inte är gynnsamma för ekologisk produktion. Många har också gjort stora investeringar i produktionshallar och byggnader som binder producenten vid traditionell produktion. - Jag tror att det beror mycket på attityder. Det är så mycket mer än en affärsidé, det är en ideologi också, säger Ann-Sofie Leo. Tillgången på gödsel fick dem att 1999 satsa på ekologisk odling av marken. De slapp utgifter för konstgödsel och det var en ekonomisk fördel. För övrigt var det inga större konstigheter, de fick sluta spruta mot ogräs. Sjuårigt växelbruk
Att ställa om mjölkproduktionen till KRAV var inte möjligt förrän 2006 då de efter förvärv av Särstad och arrende av Satterstad hade tillräckligt med mark för att vara självförsörjande på foder, vilket är ett måste för att producera mjölk enligt KRAV. Då drog man också igång med det sjuåriga växelbruk som är ett måste för att bli KRAV-certifierad. Allt som korna äter dokumenteras och finns tillgängligt i en pärm för KRAV-kontrollanterna. Misstänker de någonting har de rätt att göra en stor revision. - I bland kommer KRAV-kontrollanterna på spontanbesök och då kan de lägga sig på alla fyra i åkern för att kolla att vi inte gjort något som vi inte får. - Det är det jobbigaste med det här, att man alltid måste ha stenkoll på allting, säger Patrik. Ann-Sofie tror att den pressen kan avskräcka vissa att slå om sin produktionen. Känsliga kalvar
Alla djur över tre månader måste ska vistas ute, men små kalvar är känsliga för parasiter. Genom att låta fåren gå på nötdjurens beten varannan sommar minskar andelen parasiter, eftersom nötdjur och får inte drabbas av samma typ. - Den enda KRAV-regeln vi är kritiska mot är att kon och kalven ska gå tillsammans de första fyra dygnen, säger Ann-Sofie Leo. De hinner binda sig vid varandra och står sedan i flera dygn och skriker. Men att mjölken är obrukbar för konsumenten under 12 dagar efter en avslutad antibiotikabehandling tycker hon är rimligt. Räknar man in tiden kon står under behandling blir det cirka 18 dagar som mjölken går till spillo. Arbetsgivare
- Fast sju dagar efter avslutad behandling får vi ge mjölken till kalven, säger hon och påpekar att KRAV därmed har hårdare regler för kalvar än vad reglerna är för vanliga mjölkkonsumenter. Traditionellt producerad mjölk är godkänd för konsumtion sex dagar efter avslutad behandling. Det går bra för Svenneby Gård. Under 2008 har man tagit steget att bli arbetsgivare. Först en ladugårdskarl, sedan en maskinförare. - Det var ett stort steg, men efterfrågan på KRAV-produkter samt höjda mjölkpriser gör att det går riktigt bra nu, säger Patrik Leo.
Ägare: Ann-Sofie och Patrik Leo sedan 1996 Anställda: 2 Åkermark: 210 ha varav 65 ha arrenderas Skog: 155 hektar Betesmark: 80 ha, varav viss del arrenderas. Mjölkproduktion: 8 500 kilo/år Djurbesättning: 85 mjölkkor, 85 kalvar, 40 kvigor, 20 stutar, 2 avelstjurar, 25 amkor samt 30 tackor. Omsättning: 4 Mkr (2007) År 1-3: Vall År 4: Rågvete (foder) År 5: Bönor (foder) År 6: Rågvete År 7: Blandning av böna och rågvete samt insådd av vall.
Så jobbar vi med nyheter