”Bridge är lite som matematik, som golf, som schack, som fyrmanswhist eller som gurka. Eller för att uttrycka det kort och kärnfullt med ord från Finspångs Bridgeklubbs ordförande Thomas Hedberg: ”Bridge är det ultimata kortspelet.”
Vi träffades i Viggestorp en av de där härliga sommarkvällarna i månadsskiftet maj – juni. Sedan ungefär ett år tillbaka träffas bridgeklubbens medlemmar en kväll i veckan i IOGT-NTO lokalen.
Finspångs bridgeklubb firade nyligen 75-årsjubileum. Klubben bildades före starten för bridgens Östgötadistrikt.
Man skulle rentav kunna säga att Östgötabridgens vagga stod i Finspång; frågar jag?
”Det är svårt att veta förstås. Men vad jag vet är att det fanns många bridgeklubbar i Finspång förr i tiden”, sa Thomas Hedberg när vi talades vid en liten stund medan spelsugna medlemmar droppade in i lokalen.
Thomas kom till Finspång som tvååring tillsammans med sina föräldrar. Flytten gick från Stockholm. Sedan dess har åren runnit på.
”Jag började spela bridge på gymnasiet. Vi var fyra killar som spelade och vi hade en sådan tur att han som då var ordförande i Finspångs bridgeklubb var vår matematiklärare. När vi berättade för honom att vi ville lära oss mer om bridge så hjälpte han oss på håltimmar och raster”, mindes Thomas Hedberg.
Ordföranden och matteläraren drog med sig pojkarna till bridgeklubben där de fick börja spela med och mot erfarna kortfuxar.
”Oj vad spö jag fick i början. Visserligen blir man aldrig fullärd i bridge men för en nybörjare är det alltid tufft att möta en erfaren spelare”, berättade Thomas som nu själv är inne på sitt nittonde år som ordförande för Finspångs bridgeklubb. Och för några år sedan passade han på att ”fylla kortlek” som man säger om 52-åringar i kortspelsbranschen.
Thomas Hedberg är en god och insäljande pedagog. På den dryga halvtimme vi talar med varandra får han mig att bli väldigt nyfiken på bridge. Jag får liksom en känsla av att jag skulle kunna bli en hyfsat bra spelare. Vi talar om att fyrmanswhist – som jag tycker är väldigt kul – är kortspelsgrunden för bridge.
”Sedan kommer själva bridgen”, sa Hedberg. Bridge är ju ett engelskt ord för ”brygga”.
”Bryggan ska byggas mellan dig och din medspelare. Var och en av er behöver vara bra på att räkna och bedöma korten och poängen. Men det är styrkan och säkerheten i er brygga som avgör er framgång”, sa Thomas Hedberg och berättade att han som tämligen nybliven golfspelare såg väldigt många likheter mellan golf och bridge.
”I båda sporterna går det då och då oförklarligt och plötsligt mycket bra eller mycket dåligt. Ena dagen känner du dig på topp bara för att andra dagen knappt kunna få iväg ett vettigt kort eller ett rakt utslag. Båda sporterna har också snarlika handikappsystem”, sa Thomas.
Siv Åström som flyttade till Finspång för sex år sedan och Karl Olof Ragnar Fredriksson som snart fyller 94 år anslöt till vårt samtal.
Siv som tidigare bott och spelat bridge ibland annat Umeå och Oslo förklarade för mig varför man aldrig har tråkigt som bridgespelare.
”Ingen giv är den andra lik. Sannolikheten för att du någon gång skulle få samma kort på hand som någon gång tidigare är så liten att den knappt finns. Du får ständigt nya utmaningar och problem att försöka lösa”, sa Siv Åström
Kalle – som 94-årige Fredriksson kallas i klubben – höll med och ville särskilt framhålla teknikens betydelse.
”Budgivningen i bridgen är tekniskt avancerad och erbjuder alltid nya perspektiv”, sa Kalle.
Själv blev jag extra glad när Thomas inte fnyste bort min synpunkt om att det enkla kortspelet Gurka kunde ha något med bridgens själ att skaffa.
”Så är det. Vad allt krymper ihop till är nog kortsinnet; förmågan och lusten att försöka räkna ut vilka kort som finns i vilka händer och vilka olika spelalternativ som i så fall öppnas och stängs för dig”, sa Thomas Hedberg och anslöt sig till det dryga tjugotalet medlemmar som slutit upp i Viggestorp denna kväll.