Kriget och kylan gav oss sportlovet

Tycker du att det är kallt ute? Det tyckte man i Sverige på 1940-talet också och för att spara på uppvärmningskostnaderna införde man vad som kallades "kokslov"  i skolorna.

Foto:

VECKANS ORD 2015-02-17 09:30

Ransoneringstider rådde i Sverige och en veckas sparande på koks, som man eldade med vid den här tiden, kom att kallas för "kokslov".
Tanken under det alra första "kokslovet" var att de skollediga eleverna skulle lära sig vapenexercis och gasindikering - det var ju mitt under andra världskriget.


Men kriget tog slut och kvar fanns lovet - som då kom att handla allt mer om hälsa. Idrotts - och friluftsstyrelsen var snara att skapa ett program som skulle få de lediga skoleleverna att vilja stärka sig med frisk luft, sol och kropsrörelse. På 1950-talet hade lovet slutat handla om ransonering och blev till ett folkhälsolov.


Myndigheterna var dock bekymrade över vad alla lediga männiksor skulle göra på sin ledighet. Redan när den lagstadgade semestern infördes i Sverige på 1930-talet var myndigherna bekymrade och under en ledig vintervecka tyckte man att resor till fjällen eller idrottsutavande på hemmaplan var att trekommendera. Resebranschen var snar att haka på och rätt som det var hade "kokslovet" blivit "sportlov".


Nu förtiden är det minst lika vanligt att man väljer att resa på solsemester till varmare breddgrader, som att åka till fjällen på skidsemster.


Sportlov i världen

Belgien
I Belgien styrs vinterferiens placering av påsken, så att vinterferien börjar sex veckor före palmsöndag.

Danmark
I Danmark förekommer vinterferier i vecka 6, 7, 8 eller 9. Kommuner kring Köpenhamn har vanligtvis vinterferier i vecka 7. Vissa kommuner låter placeringen styras av påsken, så att tiden mellan loven ej blir "för kort".

Finland
Sportlovet i Finlands skolor (fi. hiihtoloma, "skidlov", numera även talviloma, "vinterlov") varar en vecka och hålls i februari-mars. Tidpunkten är olika i olika kommuner, för att minska trängseln i trafiken och i skidsportcentren i norra Finland.

Nederländerna
I Nederländerna infördes så kallade förårsferier under 1970-talet. De ligger i mitten eller slutet av februari och Nederländerna är här uppdelat i två delar och den södra delen har lovet först.

Norge
De så kallade "vinterferierna" inträffar under vecka 7, 8 eller 9 och delas in efter fylke, där fylkesmannen avgör vilken vecka.

Schweiz
I Schweiz varar sportferierna 1-2 veckor och varierar mellan kantonerna från slutet av januari till början av mars.

Sverige
Sportlovet i Sverige har sitt ursprung i de så kallade kokslov som infördes 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna. Sportlovet i Sverige varar i en vecka under februari eller mars, vanligtvis mellan vecka 7 och 12[6]. På orter där lovet äger rum i februari kallas lovet även för februarilov. Normalt brukar de svenska kommunerna fördela sportlovet över en treveckorsperiod. I vissa kommuner förekommer flexibelt sportlov, då eleverna själva får välja vecka.

Tyskland
I Tyskland styrs vinterferiernas placering av förbundsländerna och varar i regel en vecka.

USA
Spring break betyder vårlov och är vad skollov under vårterminen i bland annat USA och delar av Kanada kallas. Vanligt förekommande är att åka till varmare breddgrader och festa. Detta sker ofta i Cancún Mexiko, i Florida, samt inte minst längs kusten i Texas till exempel South Padre Island. Man brukar ta sig till andra länder, eftersom minimiåldern för alkoholservering i USA är 21 år.

Österrike
I Österrike ligger vinterferierna i februari och varar en vecka. Ferierna ligger i mitten av skolåret och kallas därför semesterferier (Semester här avser termin). Feriernas placering varierar mellan förbundsländerna.

Källa: wikipedia.se, expressen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om