Det var i maj som ett antal myndigheter i Sverige (bland andra SMHI) gick ut och varnade för vattenbrist i stora delar av landet – detta efter flera torra somrar som gjort att grundvattennivåerna var lägre än på på decennier. I Norrköping stad tar man vatten från ytvattentäkten Glan och därför har inte situationen varit akut här; däremot infördes bevattningsförbud i Kolmårdenområdet i juni. Man var inte ensam om detta, det var mellan 40-50 kommuner som införde liknande förbud i landet och uppmanade till att spara på vattnet.
Men efter sommaren och hösten kan nu myndigheterna konstatera att situationen inte blev så prekär som det såg ut i våras.
– Tack vare en sval sommar och mer regn än normalt under sensommar och höst så blev situationen aldrig så akut som vi befarade. Yt- och grundvattenmagasinen har nu återhämtat sig i större delen av landet, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i ett pressmeddelande.
Havs- och vattenmyndigheten har nu gjort en sammanställning av länsstyrelsernas och andra nationella myndigheters erfarenheter av den väntade vattenbristen under året – detta för att få en nationell översikt över hur vädret påverkar vattenresurser och vattenmiljö. Man vill också ringa in hur omfattande och utbredd en svår torka eller översvämning kan bli och förså hur ekosystem och näringar som jordbruk och turism påverkas.
Sammanställningen visar att vattenförsörjningen under året var ansträngd i flera kommuner i Östergötland. Men den visar också att det mediala intresset för frågan ledde till positiva effekter.
– Flera länsstyrelser och kommuner ökade sin beredskap för att möta den väntade vattenbristen och satsade på informationskampanjer. Det var också ett stort intresse för frågan i medier, säger Lennart Sorby.
– En viktig effekt av det stora intresset och engagemanget blev ökad medvetenhet om vattenfrågor. Totalt ledde det till mellan fem och 20 procent lägre vattenförbrukning under sommaren.
När vädret leder till denna sorts effekter uppstår gärna spekulationer om det handlar om tilltagande klimatförändringar – i rapporten menar man att den effekten fortfarande är relativt liten jämfört med naturliga variationer mellan åren men att en effekt är att växtsäsongen sakta förlängs.
-– Detta medför att perioden under året med hög avdunstning och transpiration ökar. Därför kan nederbördsfattiga år, och särskilt nederbördsfattiga vintrar, ge större bekymmer i framtiden än vad de gjort historiskt, säger Lennart Sorby.