Precis som vid förra besöket på Stena Arena hängde Vargarna med i början.
Det stod 18–18 efter sex körda heat, trots att Norrköpingslaget hade svårt att vinna heaten. Först i det sjätte kunde Jonas Davidsson och Pontus Aspgren ordna 4–2 för Vargarna som i det läget kändes på gång.
Västerviks replik var brutal och grusade i princip gästernas hopp om en skrällseger.
I sjunde och åttonde heatet körde smålänningarna hem två "femettor" och på några för Vargarna olyckliga minuter gled man iväg till en komfortabel åttapoängsledning, 28–20.
– Jag kände inte att det var kört, för jag var så inne i mina egna heat, fortsätter Kim som trots maskintrubbel körde in tio poäng.
– Jag vet inte vad felet var men hoppas att jag snabbt kan få ordning på grejerna.
Mats Boström gjorde vad han kunde för att få in Vargarna i matchen, men toppningen i tionde (Rene Bach körde för reserven Robin Norman) slutade inte bättre än 3–3.
Hemmalaget tog med sig sin ledning in i paus och i det läget krävdes alltså en vändning av kolossalformat för Vargarna.
Givetvis blev det alltför tungt.
Västervik defilerade hem segern och får möta Griparna i den allsvenska finalen.
– Serien blev rumphuggen och jag hoppas på ett annat upplägg nästa säsong, gärna en rak serie med fyra möten – och skippa slutspelet, föreslår Kim Nilsson.
Han säger sig trivas i Vargarna, men vill köra fler matcher.
– Vi har redan bra sammanhållning men den kan bli ännu bättre om man träffas och kör regelbundet varje vecka. Så har inte fallet varit den här säsongen, säger Nilsson.
Som redan ikväll kör för sin engelska klubb, Lakeside.
– Det är bara att skaka av sig det här. Man hinner inte älta.
Sammanlagt vann Västervik semifinalen med 96–83.