Statistiken kommer från HLR-registret och har sammanställts av Nyhetsbyrån Sirén. Där kan man se att flest personer överlevt ett hjärtstopp i Blekinge. 27 av 100 000 invånare levde 30 dagar efter ett hjärtstopp, där personen fått hjärt-lungräddning. Sämst är siffrorna i Kronoberg och Västmanland på 8 vardera.
Östergötland har pendlat mellan 11 och 18 överlevare per 100 000 invånare under åren 2012-2016. Vad variationen i landet beror på vet inte Johan Herlitz, professor på Högskolan i Borås:
– Det finns en klar variation, men jag kan bara spekulera om orsakerna. Det kan vara så att vissa sjukhus har mer utvecklade organisationer, säger han till Nyhetsbyrån Sirén.
Hjärt- och lungräddning räddade livet på 1 317 personer som drabbades av hjärtstopp 2016. Ungefär elva procent av alla som fick HLR var vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. År 2000 var motsvarande siffra drygt fyra procent. Enligt Johan Herlitz går utvecklingen framåt vad gäller HLR-kunskapen bland privatpersoner; vid tre av fyra hjärtstopp som sker utanför sjukhus påbörjas HLR innan ambulansen kommer till platsen.
– Det tror vi är den största orsaken till att överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus successivt ökar.
Generellt kan man säga att kunskapen om hjärt- och lungräddning är bättre i glesbebyggda områden än i tätbefolkade. Däremot är ambulansernas framkörningstid längre på landsbygden.
– Det finns ett jättestarkt samband mellan ambulansens responstid och överlevnaden. Dröjer ambulansen mer än tio minuter är chanserna klart sämre.