Och faktum är att antalet människor som vill donera sina organ har ökat – med så mycket som 56 procent i vårt län om man jämför med samma period förra året. Förstås glädjande, menar Josefina Meyer:
– Det här är såklart glädjande och resultatet av satsningar på organisation, utbildning och samverkan med ett aktivt donationsfrämjande arbete inom vården.
Det är framför allt i södra Sverige som donationsfrekvensen ökat det senaste året. I sydöstra regionen, där Kalmar, Östergötland och Jönköping ingår, har frekvensen ökat med mer än 50 procent. Även den södra regionen, med Skåne, Kronoberg, Blekinge och södra Halland, rapporterar en ökning av donationsfrekvensen – där med 38 procent.
Detta kan man se i den årliga rapporten över organ- och vävnadsdonatorer i Sverige. 2017 var det 188 avlidna personer som blev faktiska donatorer genom att ett eller flera organ togs tillvara och transplanterades. Det är det högsta antalet hittills. Totalt i landet transplanterades 818 organ förra året, av dessa kom 690 från avlidna organdonatorer och resten från levande donatorer. Behovet av organ för transplantation är dock fortsatt stort. På väntelistan den första januari 2018 fanns ett behov av drygt 800 organ. Liksom tidigare år är behovet av njurar överlägset störst, därefter följer lever och hjärta.
Donationsviljan hos allmänheten är en förutsättning för att möjliggöra organdonation och därmed transplantation till svårt sjuka patienter. Men samtidigt som donationsviljan hos allmänheten ökar, saknas fortfarande en känd viljeyttring hos majoriteten av de patienter som är medicinskt lämpliga för organdonation.
– Om fler människor tog ställning och gjorde sin donationsvilja känd skulle det underlätta både för vården och för närstående, och donationsfrekvensen skulle sannolikt öka, säger Josefina Meyer.
Så sent som i förra veckan kunde Folkbladet publicera minnesord om 18-åriga Svante Koljo som tragiskt avled i en motorcrossolycka. Hans mormor och morfar beskrev hur Svante fattas dem. De skrev även hur föräldrarna beslutade om organdonation och hur sju personer därmed fick en andra chans. ”Svante lever så att säga vidare i dem”, skrev de bland annat.