Det är under en femårsperiod, mellan 2010 och 2015 som Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) sammanställt hur människor bor i landets kommuner. Här kan man se hur stor andel av kommuninnevånarna som bor i tätort kontra landsbygd och hur andelen har förändrats under de fem åren. Och när det gäller just Östergötland kan man se att Söderköping är den kommun i länet som ökat andelen boende i tätorten allra mest: 2010 var andelen "ortsbor" 61,1 procent, 2015 65 procent.
Stefan Sundström, som arbetar med geografiska informationssystem på Statistiska Centralbyrån (SCB) menar att allt fler väljer att bo i landets tätorter, men att det inte behöver vara på landsbygdens bekostnad.
– Att andelen stadsbor ökar beror framför allt på invandringen utifrån och ett högre barnafödande, säger han till Nyhetsbyrån Siren, och framhåller att folkmängden utanför tätorterna ligger relativt stilla.
I Söderköping visar dock siffrorna något annat. Nedzad Karamehmedovic är controller på kommunen och han kan konstatera att antalet personer som bor på landsbygden började minska någonstans mellan 2005 och 2010.
– 2005 bodde 5 494 personer på landsbygden, och då var folkmängden totalt 14 025. 2010 bodde 5 155 på landsbygden, då den totala folkmängden var nästan samma som 2005, 14 024 personer, säger han.
Söderköping är knappast ensam om att se allt fler invånare i tätorten. I nära 250 kommuner i landet har den så kallade tätortsgraden ökat sedan 2010. Allra störst ökning i procent har Vansbro haft: här ökade andelen ortsbor från 60,5 procent 2010 till 77 procent 2015. Bara ett 30-tal kommuner uppvisar en motsatt trend på området – det vill säga färre tätortsboende inom kommunens gränser.
– Det finns olika typer av landsbygder, vissa går bra och andra sämre. Vi ser inte längre de stora flyttvågor från landet till städerna som ägde rum under mitten av 1900-talet, säger Stefan Sundström.
Som Folkbladet berättade i mitten av oktober har antalet personer som bor i Sankt Anna/Norra Finnö ökat med 40 personer mellan 2013 och 2016. I Tyrislöt finns utvecklingsplaner, med mer service och mellan 70 och 140 bostäder på önskelistan. Och intresse verkar finnas.
– Vi har redan tre-fyra markägare som vill igång med detaljplaner för byggande och det är väldigt skojigt, sade kommunalråd Yvonne Persson (M) då.