I lördags öppnade utställningen "Valloner - arvet till svensk stålindustri" på sjunde våningen av Arbetets Museum i Norrköping. Ungefär 450 foton presenteras i utställningen. Genom att materialet digitaliserats finns för den som så önskar flera tusen bilder från metallindustrin i Vallonien och Norrköping tillgängliga. Vallonien - som numera ingår i Belgien - var under hela den industriella revolutionen en av världens mest dynamiska ekonomiska regioner. Vallonska företag och vallonska hantverkare - särskilt smeder - var heta från 1600-talet och flera hundra år framåt.
Utställningens två producenter heter Olivier Guyaux och Eric Masquelier. I sällskap med dessa två fick Folkbladet en förhandstitt på utställningen under fredagen.
Med på rundturen var också Martine Leclercq som arbetar som handelsattaché på det vallonska handelskontoret på den belgiska ambassaden i Stockholm.
– Den vallonska invandringen till Sverige och inte minst till Norrköping är välkänd här i landet. Men i Belgien är det få som talar om det trots att Sverige - möjligen i konkurrens med Wisconsin i USA - var det stora målet för den tidens arbetskraftsinvandrare, sa Martine Leclercq.
– Jag hoppas att lite av den stoltheten över vallonernas kunskaper och inflytande som vi möter här i Norrköping ska kunna hitta tillbaka till vallonerna i dagens Belgien så att de får upp ögonen för den magnifika industriella historia som de bär på, sa handelsattachén under rundvandringen.
Åke Gustavsson från Nyköping var med under rundvandringen. Han kan väldigt mycket om valloner. Hans egen släktforskning har fört honom ner till tidigt 1600-tal. Men han kan inte helt säkert säga onm han härstammar från invandrade valloner eller tyskar.
- Men en sak är säker.Vallonerna kom först till Nyköping. Norrköping kapar nu åt sig historien. Och industrins vagga stod heller inte i Finspång. Och om stod vaggan där så byggdes den i så fall i Nyköping, sa Åke Gustavsson med ett bestämt leende till Folkbladet.
En särskild del av utställningen ägnas arbetsvillkoren i allmänhet och de mycket detaljerade kontrakt som bland andra Louis de Geer slöt med de vallonska arbetarna och i förekommande fall med deras familjer. Rättigheter och skyldigheter reglerades i detalj och på ett sådant avvägs sätt att de - minus det ålderdomliga språket - skulle ha kunnat förekomma långt in i våra dagar.
Det är svårt att säga vilka av bilderna i utställningen som är från Norrköping respektive Vallonien.
– Många av fotografierna är från 1850-talet och det är svårt för även oss att avgöra vilken bild som är varifrån. Vi har dock lärt oss att titta på arbetarnas skor för att få en hint om vilket land det handlar om, sa Olivier Guyaux som svar på en fråga under rundvandringen.
Vare sig han eller kollegan Eric Masquelier ville avslöja något mer om hur skorna skulle tydas och nationsbestämmas.