Pär Höglund är kanslichef vid kommunstyrelsens kontor i Norrköping och chef för det valkansli med två anställda som i februari drog i gång sin verksamhet inför valet i höst.
Han har koll på vad som gäller inför valet 2018.
En nyhet är att kommunerna nu kan välja om de vill ha en eller flera valkretsar.
En valkrets är ett geografiskt område som tilldelas ett antal fasta mandat.
Tidigare var man tvungen att ha minst två valkretsar om man hade 36 000 röstberättigade i kommunen.
Norrköping kommer i år att ha kring 105 000 röstberättigade.
Vid valet 2014 hade Norrköping två valkretsar: den södra valkretsen och den norra valkretsen.
Norrköping skulle kunnat ha haft en valkrets i valet 2018, men partierna här har kommit överens om att behålla de två valkretsarna.
Tanken med valkretsar är att man ska säkra den geografiska representationen i fullmäktige.
Det enda partiet som vid det förra valet hade två valsedlar som var uppbyggda på det sättet var Socialdemokraterna. Det är upp till partierna hur de vill göra med det.
En nyhet som dock kan påverka kommunfullmäktige i Norrköping i höst är att en småpartispärr införs även på kommunal nivå.
Vid valet 2014 kom Feministiskt initiativ, Fi, för första gången in i kommunfullmäktige i Norrköping, med 1,66 procent av rösterna, vilket gav ett mandat.
Pär Höglund talar om en naturlig spärr tidigare i och med att det är två valkretsar i Norrköping, där det totala antalet mandat i kommunfullmäktige är 85 stycken.
I den ena valkretsen har det varit 43 mandat och 42 i den andra.
– Då måste man ha en fyrtiotredjedel av rösterna i den valkretsen med 43 i för att man ska få ett mandat. Fi hade 1,6 procent av rösterna förra valet och tog sig in med ett mandat.
Enligt valmyndigheten måste ett parti nu få minst 3 procent av rösterna i kommuner som är valkretsindelade och 2 procent i kommuner som inte är valkretsindelade.
Tre procent är alltså den nya gränsen i Norrköping.
Om det här hade gällt 2014 hade Fi inte kommit in?
– Nej, just det, säger Pär Höglund.
I valet i höst måste Fi alltså göra ett bättre resultat än i valet 2014 för att kunna stanna kvar i fullmäktige.
En annan nyhet i kommunvalet är att det införs utjämningsmandat, för att säkra proportionaliteten per parti.
– Det har vi på riksdagsnivå i dag, det har inte funnits på kommunnivå tidigare.
Andra nyheter är att kandidater måste samtycka för att bli invalda, och partisymboler på valsedlarna.