Öborna vägrar se idyllen förstöras

Majoriteten emot – kämpar vidare mot planerade turistanläggningen

Zchaeck, som är med och driver frågan i Harstena samfällighetsförening, beskriver det omtvistade turistprojektet som ett övergrepp på öns natur.

– Det är en närmast unik omgivning vi pratar om, då gäller det att vara försiktig.

Men försiktighet är knappast något som skett efter att Gunni Lindkvists bygglov från våren 2012 beviljats.

Projektet med att anlägga ett ny turistcentra, med bland annat uthyrningsstugor, bageri och konferenslokal, startades 2005.

Sedan dess har Harstenaborna fått se sin ö förvandlas. Överklaganden har avslagits i Miljödomstol och strandskyddsdispens har tilldelats för projektet. Stigar har blivit tunga grusvägar för cementfordon och lastbilar. Och när berget ovanför den populära sjön i Djupdalen (i folkmun kallad Näckrosdammen) sprängdes och förorenade det rena färskvattnet blev det droppen för många.

– Det var tydligen inte en registrerad färskvattenkälla enligt kommunen, och därför kunde de få göra så.

Näckrosdammen är nu grumligare än någonsin och siktdjupet är halverat av all hummus.

– Folk jag kör dit i båttaxi tror inte att det är sant att man har fått göra så här.

Byalaget, eller Harstena samfällighetsförening som det numera heter, engagerar delägarna till marken på ön. Totalt finns runt 100 delägare. En klar majoritet av dem är emot det projekt som sedan hösten 2012 vunnit bygglov hos Valdemarsviks kommun. Byggherrens ägandeandelar uppgår till totalt 22 procent – ändå har kommunen godkänt projektet.

– Det är märkligt, det vi efterlyser är dialog och diskussion. De flesta av oss är inte emot förändring, men det gäller att den sker på ett hänsynsfullt och försiktigt sätt, menar Zchaeck.

Det råder en särskild markägandeform i Harstena by, nämligen den gamla oskiftade modellen som återfinns i 1700- och 1800-talets Sverige. Det betyder i klarspråk att en ägd andel av ön är ospecificerad, till skillnad från modernt markägande som kan pekas ut på karta. Istället är endast tomtmarker är uppritade.

Härnäst väntar ett nytt årsmöte för samfällighetsföreningen den 14 juli. Då hoppas Hans Zchaeck på god uppslutning.

– Det är jag säker på att det blir, vi tänker inte lägga oss ner och dö. De allra flesta är mycket upprörda över hur det här har gått till.

Håkan Skånman, ordförande i Gryts skärvårdsförening, trycker på det märkliga i att byggplanen gått genom.

– Harstena är ett fragrant exempel på hur dålig kommunen hanterar planärenden.

Han fortsätter:

– Att över huvud taget bygga i den här naturen är anmärkningsvärt. Skärgården är det mest värdefulla Valdemarsviks kommun har.