Mamman: Hon var inte deprimerad
I lördags blev Lisbeth kontaktad av dotterns grannar. ? Det här är inte alls likt henne. Jag förstår inte varför inte polisen satte in en större styrka direkt, min dotter har ju varit försvunnen i flera dagar.
Lennart Johansson och Allan Jensen på tekniska roteln fann inget konstigt i kvinnans lägenhet. Vi har inte hittat något som tyder på brott i lägenheten, säger Lennart Johansson.
Foto:
- Hon skulle aldrig strunta i sina hästar och lämna dem ute på det sättet. Efter hennes två barn kom hennes djur och dem tänkte hon alltid på före allt annat, berättar Lisbeth.
"Inte deprimerad"
Tidigt i våras flyttade dottern in i det natursköna området söder om Valdemarsvik. Där har hon bott med ett av sina två barn, sju katter och fyra hästar. Hon är enda barnet och har haft en nära kontakt med sin mamma. Senast i tisdags pratade de i telefon.
- Då var hon glad och positiv, det fanns inga tecken på att hon var deprimerad. Hon skulle in och handla och vi talade om framtiden, berättar hon.
Lisbeth blickar ut över området och blinkar. Hon pendlar mellan förtvivlan och hopp. Själv har hon en känsla av att hennes dotter kommer tillbaka.
- Som mamma har man starka band till sin dotter och trots allt spekulerande om att hon ramlat i sjön eller slagit sig och dött så har jag en känsla av att hon kommer tillbaka, att hon lever.
I söndags var Lisbeth ute vid dotterns bostad, orolig över vad som hänt henne och släppte ut de sju katterna som hade stökat till det i lägenheten. De var också troligen orsaken till att ytterdörren stått och slagit.
- Det var inte ovanligt att min dotter lämnade dörren öppen med hjälp av en sko för att katterna skulle kunna gå ut om hon gick iväg till stallet. Men nu har det blåst mycket och därför stod nog dörren och slog.
Stallkläder
Dottern har försvunnit i de kläder som hon brukade ta på sig när hon gick till stallet, en svart dunjacka med kapuschong och svarta adidas-skor med vita märken. Hon iakttogs senast tisdagen den 27:e då hon sågs utanför ett av grannarnas fönster.
- Det känns som att många dagar gått förlorade utan att polisen gjort något. Borde de inte ha satt in den stora styrkan så fort som möjligt, undrar Lisbeth, men tillägger att polisen som varit på plats har varit mycket tillmötesgående och verkligen engagerat sig.
Bytte lås
Redan samma dag som anmälan kom in till polisen sattes polishundar in att söka, uppger länsvakthavande. Men det var först i går som ett större sökande inleddes. Igår spärrade kriminalteknikerna av lägenheten och bytte lås.
- Men om hon kommer tillbaka så kommer hon att bli utelåst, var Lisbeths spontana reaktion.
- Man kan inte utgå från att hon har dött. Det känns som att så många redan dödförklarat henne och jag tycker det är fel.