Många myter kring rättspsykiska vården
I nästan 20 år har den rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena vårdat domstolsdömda patienter. Bakom murar och lås får personer som media framställer som bomber behandling. Myterna kring den rättspsykiatriska vården är många och ofta felaktiga.
Den rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har fyra avdelningar för 46 patienter. Men behovet är större förklarar Christina Karlsson, centrumchef. - Vi skulle behöva uppåt nio platser till, säger hon. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Senast i jul hade vi en kö med namn som fyllde ett helt A4, beskriver Christina Karlsson och förklarar att en ökning med uppåt nio platser skulle vara behövlig.
De rättspsykiatriska undersökningarna har visat en ökande trend under de senaste åren.
- Hela tiden är det en ökning av undersökningar som gör att även antalet dömda ökar, berättar Christina Karlsson.
När en person föreslås rättspsykiatrisk vård av undersökningsteamet, ska de komma till intagningsavdelningen inom en vecka. Med dagens behov är det svårt att upprätthålla.
Mår sämre
Det är inte bara antalet som ökar. De patienter som kommer in till intagningsavdelningen har under senare år haft en kraftigt försämrad psykisk och fysisk hälsa. Hela 60 procent av de som kommer till kliniken har både ett psykiskt funktionshinder och ett pågående missbruk, så kallad dubbeldiagnos, och många av dem är hemlösa.
- De som är på intagningsavdelningen mår ofta dåligt, har förföljelsemani, tappat verklighetsförankringen och djupt deprimerade. Hos oss dominerar psykosgruppen och schizofreni tillsammans med missbruk, säger Kjell Andersson men betonar att man inte behöver begå brott bara för att man är psyksikt störd.
Det är bara en liten del av de psykiskt störda som begår brott. Men situationen för de psykiskt funktionshindrade försämras. I de stora städerna blir de lätt hemlösa, missbrukare och faller in i brottslighet.
- Därför är nätverken så viktiga. Den här gruppen får inte bli hemlös, säger Christina Karlsson.
Inget boende
I Norrköping finns idag inget boende för personer med en så kallad dubbeldiagnostik.
- Det borde ni ha eftersom den här gruppen är så utsatt redan och risken för att de faller in i missbruk och brottslighet är så stor, förklarar Christina Karlsson men framhäver att de har en bra kontakt med handikappenheten men att de saknar ett boende för dessa personer.
De gruppboenden som finns idag är inte tillräckligt.
- Som det ser ut idag så slängs personen ut från boendet om de visar tecken på missbruk. Men även om de gör det så behöver de ju tak över huvudet och ett hem att vårdas i, konstaterar Christina Karlsson.
Den rättspsykiatriska kliniken i Vadstena ser obetydligt liten ut utifrån. Två hus är sammanbundna av murar och döljer avdelningar som på ytan ser ut som en vanlig sjukhusavdelning. Stämningen är god och lugn och långt ifrån alla förställningar jag haft om en rättspsykiatrisk avdelning. Här flyger inga stolar och inte heller går någon runt och mumlar i korridoren iklädd nattdräkt.
- Vår verksamhet bygger på att de intagna följer ordningsregler. Behandlingarna är individuellt inriktade med samtal, konflikthantering, sysselsättning och terapi . De ska gå upp till frukost, vara klädda och så vidare, förklarar Kjell Andersson.
Det finns bland annat en mekanisk verkstad för att de ska kunna få arbetsträning i normal miljö.
Inte kortare straff
En annan myt som i allra högsta grad lever kvar är att den som döms till rättspsykiatrisk vård får ett mildare och kortare straff än om personen dömts till fängelse. Det är inte sant. Den som döms till ett fängelsestraff släpps ut på dagen, men den som döms till rättspsykiatrisk vård har ingen tidsgräns.
- Vi har haft de som vårdats inom rättspsykiatrin i 30 år. Medelvårdstiden är två år men uppåt finns det ingen gräns. En utskrivning prövas av länsrätten och då måste lagens krav vara uppfyllda för att personen ska komma ut, förklarar Christina Karlsson och berättar att de som döms till vård ofta får sitta längre än det fängelsestraff de skulle blivit dömda till.
- Även om man går fri efter 14 år så har personen helt andra förutsättningar än efter ett fängelsestraff. Här får de behandling och hjälp att anpassas i samhället. När de kommer hit har de ofta ingen bostad men när de lämnar oss får de boende och kontakt med kommunen, säger Christina Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter