Ett viktigt meteorologiskt verktyg som funnits med under lång tid är de mätningar av atmosfärens tillstånd som görs med väderballonger. Runt om i världen skickas väderballonger från cirka 800 platser och i Sverige skickar vi upp ballonger från Luleå, Sundsvall, Göteborg och Visby och detta görs en till två gånger om dagen. På sin väg uppåt mäter ballongen luftens temperatur och daggpunkt - alltså den temperatur vid vilken vattenånga kondenserar. Med hjälp av exempelvis satellitpositionering kan man även beräkna vindhastigheter på olika höjder. Datan som ballongerna mäter går bland annat in som indata till våra prognosmodeller men det är även av intresse för oss meteorologer att titta på själva mätningen. Normalt sett faller temperaturen med höjden i den del av atmosfären som vi lever i - nämligen troposfären. Men när vi når cirka 10 000 meter (en höjd som dock varierar med både årstid och breddgrad) blir temperaturen konstant med höjden eller börjar att stiga. Då har vi nått nästa "lager" i atmosfären som kallas stratosfären. Med hjälp av experiment med väderballonger i slutet av 1800-talet, upptäckte fransmannen Léon Teisserenc de Bort egenskaperna i dessa två av atmosfärens olika skikt. Hans namn på dem använder vi än idag.
Väderverktyg till väders
Så jobbar vi med nyheter