Under tiden jag studerade till meteorolog kunde jag ibland få gliringar av folk. "Jaha så hur många högskolepoäng har du i att spå i kaffesump då, eller det kanske snarare är grodlår ni använder?". Svaret brukade lyda att även om det gick åt mycket kaffe under mina fysikstudier lyckas jag aldrig samla ihop några högskolepoäng i kaffekunskap.
Nu använder vi på SMHI oss av vare sig grodlår eller kaffesump när vi gör prognoser utan numeriska prognosmodeller. För att kunna göra en väderprognos måste man till att börja med fastställa utgångsläget. Det görs genom att samla in observationer av väderläget som till exempel vind, temperatur och lufftryck. Alla data som samlats in sammanställs sedan i superdatorer och med hjälp av globala prognosmodeller görs matematiska beräkningar på vädret de kommande 10 dagarna. Man kan även använda sig av regionala modeller för att få en högre upplösning av sin prognos. Då körs modellen under en kortare tidskala på 2-3 dygn framåt i tiden. På SMHI använder vi oss av ett antal olika modeller och det är sedan vakthavande meteorologs uppgift att avgöra vilken av modellerna som ger den mest sannolika prognosen.