Tänk er två identiska skyhöga pelare av luft bredvid varandra. Lufttrycket i en pelare beror på massan av luft ovanför mätpunkten (även luft väger faktiskt en del). Låt oss nu värma den ena luftpelaren. Luften i den kommer då att utvidgas. För enkelhetens skull låter vi detta endast ske i höjdled. Trycket vid marken är fortfarande lika i de bägge pelarna, vi har inte tillfört eller tagit bort någon massa. I höjden är dock trycket högre i den varma pelaren relativt samma nivå i den kalla, eftersom vi har förskjutit massa uppåt. Finns det nu inget hinder mellan, så kommer luft från den varma pelaren med högre tryck rinna över mot den kalla med lägre tryck. Nu försvinner massa från den varma pelaren och trycket vid marken sjunker här. I den kalla pelaren tillförs massa, trycket vid marken stiger. I marknivå har vi skapat ett lågtryck i den varma luftpelaren. Luft från den kalla, där vi har skapat ett högtryck, kommer därför att strömma dit. När luften försvinner i höjden, men strömmar till i marknivå så kommer en hävning inom den varma luftpelaren att sätta igång. Vi har nu skapat en kall luftström vid marken samt stigande luft, som skapar regn och moln, precis som i de verkliga lågtryck vi är vana vid. Grunden är densamma i verkligheten även om naturen är något mer komplicerad.
Hur konstruerar man ett lågtryck?
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!