En vacker och solig morgon kan övergå i en eftermiddag med oväder. Samtidigt som det blåser starka vindar på toppen av ett berg kan det i dalarna nedanför vara lugnt. Bergsryggar fungerar som barriärer för vindar som innehåller mycket vattenånga. När luften stiger för att komma förbi berget kyls den och vattenångan kondenseras till moln, regn eller snö. Ser man på de globala vindarnas mönster i allmänhet betyder det att det är mer troligt att det regnar på västra sidan av berg på mellanlatituderna och på östra sidan om bergstoppar i tropikerna. Bergen ger också upphov till några av världens mest kända vindar, som t ex föhnvinden. Föhn bildas bland annat i Alperna när vinden rör sig nedför bergssidan, vilket gör att luften trycks ihop och värms upp. Men det finns även vindar som behåller sin kyla då de tar sig nedför en bergssida, t ex mistral i Frankrike och bora längs Adriatiska kusten. Världens mest blåsiga plats är Mount Washington (1918 m) i New Hampshire, USA. Den 12 april 1943 uppmättes där en ytvindhastighet på 371,75 km/h.
Det varierande vädret i bergsområden
Vädret i bergstrakter kan vara minst sagt omväxlande. Området på ena sidan av ett berg kan vara ett av världens våtaste medan andra sidan har torrt väder. Vädret kan också ändras dramatiskt på bara någon timme.
Så jobbar vi med nyheter