Hur många nederbördstyper finns det? Temperaturen spelar stor roll beträffande vad som faller. Är det minusgrader hela vägen mellan moln och mark faller det snöflingor. Vid plusgrader närmast marken kanske inte alla snöflingor hinner smälta och vi får snöblandat regn. Vid ett större skikt av plusgrader hinner allt smälta och det faller som regn.
Nu finns, förutom kombinationer av snö och regn, ytterligare 5 nederbördstyper.
Först ut är kornsnö som består utav små vita ogenomskinliga korn och är ganska platta och avlånga. De kan t ex bildas då duggregn fryser och studsar inte när de når marken.
Sedan finns två typer av hagel. Snöhagel liknar kornsnö men är större och bildas främst under våren i samband med bynederbörd och temperatur nära noll grader och dessa studsar om de faller på hårt underlag.
Ishagel förekommer bl.a. i kraftiga åskskurar. De är hårda iskulor men kan ibland forma oregelbundna större partiklar med varierande form.
Iskorn bildas då snöflingor eller frusna regndroppar smälter för att sedan åter frysa till is. De är genomskinliga och kan ha varierande form och är ganska små samt studsar mot hårt underlag.
Till sist har vi isnålar som är tunna iskristaller som liknar stavar eller plattor som kan hålla sig svävande i luften och förekommer vintertid i sträng kyla.