De är inte ofta de latinska molnnamnen cumulonimbus och cirrostratus används i folkmun. Mer bekanta namn är åskmoln och slöjmoln. Men när fick molnen sina latinska namn och hur delar vi in molnen idag?
I början av 1800-talet var offentliga föreläsningar på tapeteten. Runt om i London flockades människor för att ta del av experiment och vetenskapliga studier. Det var vid ett sådant här tillfälle som amatörforskaren Luke Howard presenterade ett indelningssystem för moln, där molnen delades in i både latinska och beskrivande namn. Den blyge Howard kunde nog inte ana att han skulle förändra meteorologin för all framtid och att han skulle få internationell berömmelse. Hans system vidareutvecklades under 1800-talet och 1887 fastslog Uppsalameteorologen Hugo Hildebrand Hildebrandsson tillsammans med en brittisk forskare en lista på 10 molntyper baserade på Howards system. Ett par år senare kom den första officiella molnatlasen ut, som sedan har förfinats ett flertal gånger under 1900-talet. Idag finns det fyra olika molnfamiljer (höga, medelhöga, låga och moln med stor vertikal utsträckning) och tio molnslag eller släkte, där molnen har ett latinskt namn och ett svenskt namn. Precis som vid slutet av 1800-talet.