Terrängen har stor betydelse för hur nederbörden fördelas. Regnområden och skurar förstärks och töms delvis på vatten när de tvingas hävas på lovartsidan av bergskedjor. Rådande väder är bra exempel när fronter med moln och regn rör sig åt nordost över norra Skandinavien. Nästan allt regn hamnar i västra Lapplandsfjällen medan det bara är moln som tar sig förbi öster om fjällen. En vandring i gränsfjällen kan innebära en dag med 30-50 mm regn medan det i Abisko, några mil längre österut som ligger i regnskugga, bara småstänker.
De förhärskande sydvästvindarna i kombination med terrängen skapar stora klimatologiska skillnader. Om vi fortsätter att jämföra Abisko med västra fjällen är skillnaden extrem. Abisko årsnederbörd är 300 mm medan västra fjällen får upp mot 1500 mm. Vi behöver inte leta i bergstrakter för att hitta skillnad mellan lovart- och läsida. Sydsvenska Höglandet har den dubbla nederbörden i väster. Normalt får västsidan drygt 1000 mm på ett år, att jämföras med Kalmars 600. Vi såg också nyligen effekterna av nederbörds-förstärkningen på västsidan när Halland höll på att flyta bort. Även de skånska åsarna på drygt 100 m har visat sig kunna nästan dubbla nederbörden på lovartsidan. Bo alltså i östra Sverige om du inte gillar regn, eller åtminstone öster om en kulle.