Besvärligt ordval

När en väderprognos ska förmedlas ska den förstås utformas på ett lättbegripligt sätt. Om inte läsaren eller den som lyssnar förstår innehållet spelar det ingen roll hur bra grundprognosen är. Det finns många olika formuleringar och ordval som används inom väderspråket. Min personliga uppfattning är att använda "rätt" språk beroende vem målgruppen är och i vilket sammanhang prognosen förekommer. På TV har tittaren väderkartor att snegla på. Då behöver inte meteorologen gå in i detaljer utan istället beskriva det storskaliga väderläget. För att göra det hela ännu bättre, som meteorologerna gör idag, är att beskriva det man inte ser. En radioprognos är lite annorlunda, särskilt när det gäller de lokala stationerna. Då är detaljrikedomen väldigt värdefull för lyssnaren och språket är ofta lättsamt. Väderspråket kanske då är ännu viktigare när lyssnaren inte har några kartor att titta på. Många gånger kan ordvalet vara svårt för att få fram rätt budskap. Språket ändras med årstiderna så på vintern ska milt användas och inte varmt, som man hör lite då och då. Även ord som kyligt ska inte förekomma på vintern utan är ett uttryck som ska framföras på sommarhalvåret. Som sagt det är mycket att hålla reda på och vi meteorologer kan säkert förbättras oss på flera punkter.