Ingen kan exakt förutsäga hur vädret ska bli, men med dagens teknik går det att göra relativt bra väderprognoser upp till fyra fem dagar framåt. Ju längre fram en prognos sträcker sig, desto mer information behöver man om vad som händer i atmosfären just nu. För att kunna göra en prognos en vecka framöver måste man i princip kartlägga atmosfärens tillstånd över hela norra halvklotet. För ännu längre prognoser behöver man ha observationer för hela jordklotet. Eftersom en stor del av vår jord är täckt av hav är det svårt att få en jämn fördelning av observationer, vilket försvårar arbetet för långtidsprognoser.
En av de största svårigheterna med meteorologi är att atmosfärens utveckling är väldigt känslig. En liten förändring i utgångsläget kan få stora konsekvenser längre fram. Men vad är egentligen en bra prognos?
Vädret består ju av olika parametrar som t.ex. temperatur, vind, molnighet och nederbörd. Generellt är temperatur lättast att prognostisera. Vind är däremot något svårare. Svårast är molnighet och nederbörd. De senaste 20-30 åren har prognoskvaliteten förbättrats markant. En 5-dygnsprognos är idag lika bra som en 2-dygns var i slutet av 1970-talet. Dagens 7-dygnsprognos är lika bra som den tidens 5-dygnsprognoser.