Prognoserna både berör och förstör semestrar, evenemang och högtider. Åsikter om orsakerna till den stundande väderleken är lika många som oseriösa. Så hur ligger det till – går det att bli klok på vädret? För att reda ut det här bad Folkbladet Charlotta Eriksson, meteorolog på SMHI, att svara på några av vädrets mest slitna påståenden.
Klimatförändringarna är en bluff.
– Det finns massor av vetenskapligt belägg för att våra utsläpp orsakar en klimatförändring. Redan idag syns mycket av klimatförändringarnas inverkan. En ökad temperatur leder till en ökad avdunstning, det är förklaringen till sommarens väldigt intensiva skurar. Att det där emellan kan bli väldigt torrt bottnar också i ökade temperaturen. Här i Sverige kommer temperaturen öka, främst i norra delar av landet. Det kommer påverka vegetations- och växtsäsong, snöfall, hälsa och vi kommer behöva anpassa oss till det.
Löpsedlar med texten ”så blir vädret i sommar”, går helt och hållet att lita på.
– Nej, långsiktsprognoser är svåra att få till och går i regel i att lita på. De baseras mer på tendenser som att det regnar mycket i juli eller att det ofta är höga badtemperaturer i augusti.
En tidig vår innebär en bra sommar, en kall vinter likaså.
– Vädret har inget sådant minne utan det varierar från år till år. Det finns ingen sådan koppling rent statistiskt.
Det går visst att sätta flerdygnsprognoser.
– Vi jobbar med tiodygnsprognoser, men vår träffsäkerhet på fem dygn är ungefär 75 procent. Prognosen blir allt mer opålitlig ju längre fram vi går och det är generellt svårt att sia om detaljväder.
SMHI håller på uppgifter om väder och dess påverkan.
– Vi vill få fram ett så tydligt budskap som möjligt. Vi får prognosmaterial flera gånger om dygnet och uppdaterar då vår hemsida så att alla ska få ta del av den. En meteorolog kan avfärda en prognos och inte se den som den mest sannolika utfallet av vädret. Men nej, vi undanhåller ingen data.
SMHI styr faktiskt vädret.
– Haha, nej. Den som ändå kunde göra det.
Växthuseffekten är ett välkommet fenomen då somrarna blir varmare och badsäsongen längre.
– På våra breddgrader i norr kan man säkert uppskatta känslan av att det blir varmare, men då ska man komma ihåg att växthuseffekten har en global effekt och gör vädret outhärdligt för miljoner människor. Stigande vattennivåer och extrem torka gör att stora odlingsområden svämmar över och extrem torka orsakar svält. Det i sin tur leder till flyktingströmmar, klimatförändringarna påverkar oss alla så det är viktigt att se det i ett större perspektiv.