Det är som om vädergudarna velat ge studenterna en meteorologisk avslutningspresent den här fredagen. Efter ett antal dagar med gråa himlar, regn, åska och allmän ostadighet har temperaturen stigit. Lagom till att det är dags för eftermiddagens utspring har dessutom molnen skingrats och solen lyser på alla dem som kommit med tutor och visslor för att ta emot sina studenter efter utspringet.
På Kungsgårdsgymnasiets skolgård är det tjockt med människor som viftar med ballonger och skyltar – ljudet av tutor och jubel är emellanåt öronbedövande. Här står också rektor Michael Brask och väntar på att klockan ska slå halv två.
– Vi har uppåt 150 elever som slutar här i år, nu ska jag jaga igång publiken och sedan springer klasserna ut, berättar han innan det blivit dags för honom att greppa mikrofonen och tillkännage att det nu blivit dags.
Ut kommer de glada och tjoande studenterna springande klass för klass efter rektorns presentation till ett våldsamt oväsen för att springa upp på den uppställda scenen där dansanset fortsätter. När alla studenter samlats där sjunger man gemensamt Studentsången innan alla får gå ut och leta reda på sin skylt i publikhavet.
I parken intill Kungsgårdsgymnasiet träffar vi studenten Daniella Chamoun som precis gått ut EK16A omsvärmad av sin familj och vänner.
Hur känns det en sådan här dag?
– Det är väldigt skönt och roligt! Jag ska inte jobba i sommar men sedan ska jag studera vidare till civilekonom, jag har också fått ett stipendium för entrepenörsskap så det här blir bra, säger Daniella innan hon återgår till att fira den här stora dagen och rikta in sig på den nära förestående traditionella flakturen.
På De Geer-gymnasiets gård är det lika fullt av människor som blir underhållna av en ensemble bestående av ettor och tvåor från musikgymnasiet som bland annat spelar den gamla Gyllene tider-klassikern "När vi två blir en" men också egna låtar.
Även här springer klass efter klass upp på den uppställda stora scenen framför publikhavet, sammanlagt är det 231 elever som går ut i år, alltihop avslutas även här med en gemensam Studentsång som ekar över skolgården innan studenterna forsar ner för ramperna på jakt efter sin familj och fortsatt firande.
Som vanligt är det här en dag med starka känslor som kanske är lite motsägelsefulla hos en och annan. Glädje, ja, självklart, men möjligen också lite vemod när klasser splittras och det sammanhang man vant sig vid nu ska bytas mot något som i många fall ännu är okänt. Men en dag som denna överväger naturligtvis det positiva för de allra flesta.
Folkbladet säger grattis.
011-200 472